29 I vissa sammanhang är det av värde att skapa en grov social hierarki. I denna undersökning används då oftast fyra nivåer, jämte en hierarkiskt svårplacerad grupp, ospecificerade hustrur och änkor. Nivåerna har bildats av de »homogena» grupperna ovan: 1. Högre ståndspersoner — »medelklass» 2 a. Hantverksmästare i städer 2 b. Bönder och lägre ämbetsmän pä landsbygden 3. Samtliga obesuttna med yrkestitlar, inklusive torpare, soldater och hantverkare på landet, hantverksgesäller i städerna samt drängar och pigor 4. Obesuttna med deklasserande titlar - ofta sammanförda med3 Utomhierarkin: Hustrur och änkor utan specificering Undersökningsområden En domstol i staden och en på landet blir alltså föremål för en intensivundersökning för att ge en bild av hur den lokala rättvisan fungerade i Sverige under 1600-talets första hälft. Förutomfrån de två intensivområdena, Linköpings stad och Gullbergs härad utanför staden, kommer vi att hämta data från en tidigare studie av Njurunda tingslag i Medelpad,'^ samt från litteraturen. För att ge en grov bild av 1500-talets registrerade kriminalitet kommer också några resultat från en genomgång av Medelpads saköreslängder 1547-1608 att redovisas. Saköreslängderna för Linköping, Gullbergs härad, Härnösand och Säbrå tingslag har registrerats för perioden från 1600-talets slut till 1839, kompletterade då och då med motsvarande längder för Östra Gömge härad 1680—1749 och 1770-79, 1800-09 och 1830-39. De fyra huvudområdena har valts för att representera stad och landsbygd, norra och södra Sverige samt skogs- respektive slättbygd. För Linköpings stad redovisas även resultat från stämningslistor 1770-1802, och för Östra Göinge har stämningslistorna gåtts igenom vart femte år perioden 1715—1745. Två huvudorsaker finns till att jag valt förra hälften av 1600-talet som första period. Den viktigaste är att den omfattar slutet på en period då den lokala rättvisan delvis fungerade opåverkad av kontroll uppifrån. Tillkomsten av hovrätten 1614 bddar där en brytningspunkt. Därefter kom de lokala domstolarna alltmer att likriktas, och centraliseringen tog sig även andra uttryck under 1600-talets första hälft. Byråkratin byggdes ut och statsmaktens kontroll över lokalsamhället växte på olika områden. Krigen spelade naturligtvis en pådrivande roll. Den andra orsaken till valet är styrd av källsynpunkter. Under 1600-talets första år började man bevara domböcker i större delen av landet, och dessa domböcker blir också fylligare än tidiga exemplar från 1500-talet, vilka ibland är väl kortfattade för att man skall kunna få en god bild av vad som hände vid domstolarna. j.in Sundin 1983.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=