28 2. Hantverksmästare 3. Hantverksgesäller 4. Soldater (meniga och underbefäl) 5. Andra ohesuttna med yrkestitel, t ex arbetskarl, vaktkarl, betjänt, fabriksarbetare och sjöman 6. Kvinnor medyrkestitel, exempelvis månglerska, spinnerska och sömmerska 7. Hustrur och änkor utan af2nan specifikation 8. Drängar och pigor 9. Ohesuttna med deklasserande titlar, till exempel vallackare, bödel, lösdrivare, fästningsfånge, tjuv, fattighjon, horkona, kvinnsperson, osv. II. Titlar och yrken på landsbygden 1. Högre ståndspersoner, liknande titlar som i staden, jämte t ex brukspatron, godsägare o.dyl. 2. Lägre ämbetsmän på landsbygden, till exempel bondelänsman, fjärdingsman och klockare 3. Bönder inklusive brukare av annans hemman 4. Torpare 5. Hantverkarepå landsbygden 6. Soldater 7. Obesuttna med yrkestitel, exempelvis salpetersjudare, backstugusittare, daglönare, strandfiskare och bruksarbetare 8. Hustrur och änkor utan annan specifikation 9. Drängar och pigor 10.Obesuttna med deklasserande titlar (se stadsgruppen) Det bör understrykas att grupperingen ovan i första hand identifierar relativt stora, homogena grupper. Formellt, och i hög grad även reellt, är det ståneissamhällets privilegier och gränser som gäller under hela undersökningsperioden framtill 1839. I dessa sammanhang kan, och bör, man för att skapa rimligt stora grupper, slå samman adelsmännen, prästerna, de högre borgarna och de ofrälse ståndspersonerna. På landsbygden har ägandet, eller åtminstone brukandet, av jord ansetts vara den mest diskriminerande faktorn. I övrigt har naturligtvis källmaterialets egen titulering kommit att styra, en inte alltför galen metod, då samtida titlar ofta speglar samtida åsikter om social gruppering. I staden är uppdelningen i mästare, gesäller och olika typer av arbetare utan yrkesutbildning naturlig. Både på landsbygden och i staden är det slutligen nödvändigt, med tanke på den förväntade sociala snedfördelningen i vissa kriminalmål, att ägna speciell omsorg åt de minst bemedlade grupperna. Därför har personer med klart deklasserande titlar fått bilda en egen grupp. Hela tiden kan samtidigt denna gruppering modifieras, enskilda mindre kategorier studeras för sig själv, osv., när anledning finns.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=