417 Dut^rum J. Aiulcl kvinnor bland karandc ocli svarande i civila nial i l.inköping 1770-74 ocli 1800-02. 40 30 20 10 ]Svarande Kärande [ 0 Fast Källor: Stämningslistor, I.RR. Rrv Skuld Los ling iiven i andra domstolar. I Gidlbergs häradsrätt och Linköpings rådsuvurätt upptog under 1600-talets första hälft fortfarande mål omfast egendomen relativt stor andel. Detta gäller i någon mån rena tvister, men i första hand är det en avspegling av att uppropen av egendomför försäljning noterades i huvuddomboken. Hanteringen av fast egendom kom sedan att rutiniseras alltmer. Dels blev de enskilda aktionerna så många, dels ansågs de så rättsligt enkla att de fördes undan till särskilda lagfartsprotokoll. Den andra tendensen är att de rena pennningsskulderna kom att uppta en allt större del av agendan. Detta var delvis en teknisk fråga, när man böriade definiera kommersiella tvister ombetalning med angivande av ett penningbelopp. Det speglar en ökande användning av penningekonomins terminologi, utan att de reella transaktionerna förändrats, men i viss mån avspeglas dessutomen reell tillväxt av antalet skuldtvister. Det är alltså i första hand i skuldfordringarna vi skall söka anledningen till att de civila målen under 1700-talet komatt öka sina andelar vid domstolarna. Som excerperingen av källan kom att utföras går det inte att presentera den sociala fördelningen bland kärande och svarande i civila mål i Östra Göinges 1700-talslistor. Diagram 2—3 visar resultatet från Linköpings stämningslistor 1770-74 och 1800-02. Eftersom de flesta tvister rörde egendom, är det naturligt att en minoritet bland parterna var obesuttna. Bland de kärande var de som flest (omkring en femtedel) i mål rörande penningskulder och lös egendom. 27
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=