411 Särskilt gällde detta statens mgrepp i skogsbruket, som stred mot böndernas rättskänsla. Ibland, när det gällde skogen, finner vi dock att privata markägare med domstolarnas hjälp hävdade sin rätt vid sidan av de mål somgällde statens förmenta egendom. Även brännvinsförordningarna möttes med avoghet och tredska, fastän det fanns ett stöd för temporära inskränkningar under missvä.xtår. När det handlade omstatliga anspråk sattes böterna ofta högt. Det innebar att en del självägande bönder fick plikta böterna med spöstraff eller fängelse på vatten och bröd. Ibland hamnade etablerade personer i kontrollnätet, som när prästfrun i Säbrå fick böta för att olagligen ha gjort brännvin. Stadgornas efterlevnad kunde bara upprätthållas temporärt i formav kontrollkampanjer från myndigheternas sida. Skogen och brännvinet var alltför viktiga försörjningskällor för att den jordbrukande befolkningen skulle avstå från demutan motstånd. Inte heller var det alltid lätt att få gehör för lokala förordningar om krogarnas stängningstider och krav på medverkan vid brandvakt eller renhållning av gatorna. Även här kom målen hopvis, antydande att kontrollen i första hand måste ske med hjälp av punktinsatser snarare än med konsekvens. Antalet bötfällda steg dramatiskt i Linköping för de flesta av dessa förseelser under 1800talets början, vilket antyder att övervakningen skärpts. När det gällde hygien och hälsa blev bötesföreläggandena särskilt många i samband med svåra år, till exempel efterkrigsepidemin 1810 och koleraåret 1834. I den mån man skall dra några slutsatser av denna ökning av »vardagskriminaliteten», är det snarast att kontrollen bör ha befordrat laglydnaden. Rötterna till »kontrollsamhället» går alltså att spåra till den förindustriella perioden. En del sektorer avreglerades sedermera, till exempel vissa lagar rörande handel och hantverk. Där kulminerade, i var)e fall i Linköping, antalet anmälningar och bötesförelägganden under skråsamhällets slutfas. De statliga skogsmonopolen började avvecklas under inflytande av liberala idéer på 1800talet och avlöstes snart av ett modernt äganderättsbegrepp. Ändra bestämmelser har sentida efterföljare än idag i brandstadgor, utminuteringsregler för alkohol, miljölagar, osv. I takt med samhällsutvecklingen har vi också fått nya regelsystem, till exempel för arbetslivet och motortrafiken. Kontrollen ökade de sociala spänningarna, eftersomdet var de obesuttna som i första hand utsattes för övervakningen på gator och krogar. Men reformambitioner riktade sig även mot böndernas traditionella näringar och mot medelklassen i egenskap av fastighetsägare. Den »sociala ingenjörskonsten», som vi kanske trott vara en 1900-talsuppfinning, har sina rötter i det förindustriella samhället. Det var ett fenomen med flera förtecken. Ä ena sidan innebar det övervakning och intrång i människornas vardagliga beteenden, å andra sidan finns det antydningar om att ambitionerna nådde vissa önskade resultat. Brandövervakningen medverkade säkert till att eldsvådorna blev färre än de annars skulle ha blivit. Ansträngningarna att förbättra de hygieniska villkoren i städerna var lovvärda, och kanske bidrog de till att sänka dödligheten i vissa infektionssjukdomar, för att ge två exempel.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=