410 Sammanfattning och analys Under 1600- och 1700-talen finner vi med jämna mellanrum att staten använder de lokala domstolarna för att befordra sina intressen, inte minst de ekonomiska. Dels handlade det då omatt se till att medborgarna fullgjorde sina skyldigheter att betala in skatt och tullar, dels att kontrollera att de stadgor efterlevdes som reglerade skogsbruket och brännvinshanteringen. I viss mån satte dessa typer av mål spår i böteslängderna även på 1800-talet, men då är det kvantitativt sett framför allt den lokala administrationen i städerna, som mobiliserats för att uppfostra innevånarna att hantera elden och hygienen på ett tillfredsställande sätt. Stat, kyrka och lokala myndigheter kom med tiden att samarbeta även för att förbättra det sedliga tillståndet och ordningen i kyrkan, på vägarna och på gator och torg. Den franske historikern Robert Muchembled visar hur man i Frankrike redan från slutet av 1300-talet kan se dessa tendenser. Domstolarna är teatrar, säger han, som är viktiga symboler för auktoritetens maktanspråk. De ingår i en metaforisk »diskurs», som framför allt inskärper kungamaktens och kyrkans materiella och moraliska anspråk för medborgarna. Detta var i sin tur del av en slags moderniseringsprocess på väg mot det organiserade samhället. Om det framför allt var landsbygdens häradsrätter som på 1600- och 1700talen i växande grad kom att bli statens redskap, fick alltså rådstuvurätterna från och med slutet av 1700-talet alltmer befatta sig med lokala frågor. Dessa ambitioner från magistraternas sida sträckte sig dessutom, som vi tidigare sett, till att upprätthålla lag och ordning på gatorna, såsomde själva uppfattade den. Innan den uniformerade och professionella polisen inrättades (vilket skedde under 1800-talets andra hälft), förstärktes den lekmannarekryterade nattvakten och dess nitälskan kontrollerades noggrannare. Förutomatt varna för eld fick den också ta hand om övervakningen av alla andra lokala stadgor och anmäla eller till och med arrestera dem som förbrutit sig. Bakgrunden kan vi finna i städernas proletarisering - i våra två exempel var effekten typiskt nog störst i Linköping, som växte snabbast från och med 1700-talets senare hälft. Det gamla patriarkala systemet fungerade inte längre. Men dessutom hade upplysningens utvecklingsoptimismett finger med i spelet, liksom det faktumatt den lokala administrationen växt i volvmoch blivit effektivare. Man trodde sig om att kunna åstadkomma förbättringar den administrativa vägen. Regleringen av tillverkning och försäljning av brännvin syftade bland annat till att minska den utbredda alkoholismen, även om det primära motivet för regleringarna otvivelaktigt var av fiskal natur, särskilt i början. Vi bör inte romantisera följderna av s.k. folkliga alkoholtraditioner. Åtgärderna, som blev effektivare efter 1800-talets mitt, och somåtföljdes av nykterhetsrörelsens strävanden, var trots allt ett första steg på vägen mot en mindre omfattande och mer regerlig formav supande. Många stadgor och förordningar, inte minst de som handlade om statens anspråk, var impopulära och därmed säkerligen svåra att bringa till efterrättelse. Robert Muchembled 199C. Se aven Robert Muchembled 1988.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=