23 Klassificering av brott En kvantitativ presentation av vad som avhandlades och vilka som stod som parter vid rådstuvurätten i Linköping och häradsrätten i Gullberg kräver naturligtvis att man klassificerar nicålen och parternas sociala härkomst. Denna klassificering bör göras så att den skapar så homogena grupper som möjligt utan att de blir alltför många eller alltför små. Dessutom bör klassficeringen kunna användas för hela tidsperioden 1600-1840. Detta skapar vissa problem, eftersom till exempel lagstiftning och social struktur genomgår stora förändringar under denna långa tidsperiod. Trots allt har den, enligt min mening, varit möjligt att genomföra. Eftersomuppgifterna är dataregistrerade, kan klassificeringarna göras flexibla och ändras för olika syften under analysens gång. Särskilt klassificeringar av våldsbrott och andra konflikter kunde vara nog så svåra även för samtiden. En jämförelse har gjorts mellan antalet brott i olika kategorier i två olika källor — saköreslängder och stämningslistor — åren 1797— 1802 i Linköping. Resultatet presenteras i diagram1. För det första kan konstateras att det inte är exakt samma population som redovisas i de två källorna. I saköreslängden 1797 finns några som redan stämts in året dessförinnan och Diagram I. Antal instämda i stämningslistor och tällda i sakörcslistor för väld och vissa andra »konflikt- och ordmngsbrott» i Linköping aren 1797-1802. G=grovt väld, LM=lindrigt vald med skada, LU=lindrigt vald utan skada, Ö=väld och trots mot överheten, TR=trätor, mmutan väld, F=fylleri, TO=totalt, SA=saköreslängd, ST=stämningslista. 250 200 150 100 50 Sfl JST [ 0 G Lh F TO LU TR o Källor: Stämningslistor och saköreslängder.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=