370 Diagram 7. Andel som avtjänat böter för brott mot olika typer av stadgor i undersökta områden och perioder före 1 790. 50 40 30 20 idllHo Go 1 JSabrå 10 ^^Gul 1 Hsd RSSSia Lkpg 0 Handel Källor: Saköreslängder, LRR. HRR, HRG, STL och ÖHR. Brännvin Härnösandsborna tycks oftast ha kunnat betala böter för brott mot brännvinsstadgorna och de som överträtt handelsbestämmelser var solventa såväl i Linköping som i Härnösand. I Linköping och Gullbergs härad låg omvandlingssiffran omkring 20 procent för tillverkning och försäljning av brännvin, men de flesta i Gullberg kunde betala sina böter för brott mot skogsförordningen. Säbrå tingslag hade enligt saköreslängderna få omvandlingar av böter, såväl för förseelser som gällde skog sombrännvin. En viss underregistrering kan naturligtvis föreligga, men med hänsyn till andelar i vissa andra brottskategorier torde resultaten trots allt spegla en stor förmåga att betala böterna bland de som dömts i norr, medan brännvinsböterna i söder oftare översteg de fälldas förmåga. Detta gällde dessutom för skogsåverkan i Östra Göinge under 1770-talet. Såväl områdets allmänna socioekonomiska struktur somdetta årtiondes speciella påfrestningar torde ha påverkat siffrorna i skånedistriktet. Medan nästan hälften där omvandlat sina böter för brott mot skogsförordningarna under 1770-talet var motsvarande siffra för 1700-talets förra hälft knappt 20 procent. Ytterligare en viktig anledning till Östra Göinges höga andel är naturligtvis att brotten där ofta rörde avverkning av ädla lövträd, för vilka böterna kunde bli mycket höga. Inte ens en någorlunda välbeställd bonde kunde betala fyrsiffriga belopp i daler silvermynt, vilket ibland förekom. Omvandlingarna, som under 1700-talets förra hälft
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=