367 Diagmm 4. Andel kvinnor bland tällda tör brott mot diverse stadgor i Linköping (Lkp-S=stämningslistor), Härnösand, Gullberg, Säbra och Östra Göinge under undersökningsperioderna. I5rä =brott mot brännvinstorordmngar, VoS=vatten och sanitet, F.ld =ovarsamhet med eld. Sko- =olaga nytt|ande av skog. 40 4;: 30 i I 20 % g g g 2: 2: 2:: I 10 :2: g VZ^Bra 2: ]VoS 2? [ m 7, 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 7 I Eld i :W •:♦:•: 1 2^ g Sko 0 Lkp-s Lkp Gbg Sab oGo Hsd Källor: Saköreslängder, 1 RR, HRR, HRG, STL och ÖHRsamt stämningslistor, LRR. Den kvinnliga andelen varierade beroende på typ av överträdelse. Störst var den bland dem som fällts för brott mot brännvinsförordningarna. I städerna Linköping och Härnösand uppgick andelen till knappt 40 procent i saköreslängderna, på landsbygden var den knappt 30 procent. Bland demsomi städerna fällts för överträdelser av bestämmelser beträffande eld och hygien utgjorde kvinnorna 20—25 procent. Olaga nyttjande av skog var däremot en i högsta grad manlig syssla. Bortsett från Linköping, där det absoluta antalet var litet, utgjorde kvinnorna endast någon enstaka procent bland demsomfällts för sistnämnda brott. I stämmngshstorna för Linköping åren 1770—1802 är kvinnornas andelar lägre än i saköreslängderna från och med 1797, särskilt bland förseelserna mot brännvinsförordningarna. Detta beror framför allt på att andelen som åtalts för utminutermgsbrott, där kvinnorna var särskilt väl representerade, är lägre under denna period än den blev under 1800-talets början. För överträdelser mot samtliga dessa stadgor och förordningar tillsammans varierar andelen kvinnor över tid och område. I städerna var andelen hela tiden relativt hög och oförändrad. Kvinnorna blev till och med proportionellt fler i Östra Göinge åren 1800—09 och 1830—39 jämfört med 1770-talet, vilket framför allt beror på att antalet mål av olaga brännvmsförsäljning, i vilka kvinnor ofta
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=