366 Diagram3. Social fördelning bland fällda för brott mot diverse stadgor i Linköping (LkpS=stämningslistor 1770-18C2), Härnösand, Gullberg, Säbrå och Östra Göinge 1680—1839. MB=medelklass, hantverksmästare och bönder, ÄH=änkor och hustrur, OB=obesuttna, JP=juridiska personer, UT=utan titel. 100 80 60 40 lOT 20 08 FFfffflRH 0 Källor: Saköreslängder, l.RR, HRR, HRG, STL och ÖHRsamt stämningslistor l.RR. obesuttna grupper en knapp tredjedel. I Härnösand, där andelen utan titel är högre (24 %), redovisas cirka 40 procent medelklass eller hantverksmästare och en fjärdedel obesuttna. Även där torde de besuttna utgöra mer än hälften. Stämningslistan för Linköping redovisar något lägre andel besuttna och omvänt något högre andel obesuttna jämfört med saköreslängderna. Detta beror på att de två typer av överträdelser som rekryterade flest fastighetsägare (förordningar rörande eld och hygien) framför allt dominerade under 1800-talets början, dvs. efter stämningslistornas period. På landsbygden är andelen utan titel omkring en femtedel i Gullberg och Östra Göinge, medan den i Säbrå uppgår till cirka 70 procent. I sistnämnda fall är det svårt att dra några bestämda slutsatser. Tidigare har argumenterats för att det framför allt är bönderna som saknar titlar, men detta är naturligtvis inte självklart. För Gullbergs del är andelen bönder med titel en dryg fjärdedel och motsvarande andel obesuttna en dryg tredjedel. I Östra Göinge utgör bönder med titel en knapp tredjedel och de obesuttna två femtedelar. Såväl i städerna som på landsbygden upptar utan tvekan den mer besuttna delen av befolkningen en betvdande andel, men på landsbygden tillhör många även lägre sociala skikt, i varje fall i de södra domstolsdistrikten.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=