364 lever ingen motsvarande tillväxt, utan medeltalet pendlar där fram till 1810talet mellan 10 och 40 per decennium. I Östra Göinge, för vilket vi kan redovisa uppgifter från 1770-talet, är då antalet fällda cirka 200, en siffra som delvis förklaras av att häradet var betydligt folkrikare än de två andra domstolsdistrikten. Den största ökningen inträffar alltså enligt saköreslängderna under 1800talets fyra första decennier och då i Linköping. För Säbrås del går siffrorna snarast ned, medan de i Gullberg och Östra Göinge är stabila i relation till 1700-talets senare del. Redan åren 1800—09 har antalet fällda i Linköping ökat till cirka 100. Denna siffra fördubblas nästa årtionde, då även Härnösand kan uppvisa en ökning till något högre tal än när de tidigare vant som högst, dvs. vid 1700-talets början. Medan antalet i Härnösand förblir relativt konstant därefter, ökar det dramatiskt i Linköping, så att antalet dömda under 1830-talet är cirka 1.000. Enligt stämningslistorna i Linköping torde ökningen av antalet fall ha skett redan under 1700-talets senare del. Omde registrerade åren motsvarar decenniet någorlunda, skulle antalet då bli 270 för 1770-talet, 600 för 1780-talet och 190 för 1790-talet. Vi bör då komma ihåg att en icke försumbar del av dessa mål aldrig behöver ha nått en fällande dompå grund av tillbakadragna anmälningar, förlikningar, omvandling till civila tvister och frikännanden. Stämningslistans siffror kan alltså inte direkt översättas till saköreslängdens. Icke desto mindre är talen höga, vilket pekar starkt på att man i Linköping började tillämpa stadgorna tidigare än i Härnösand. Detta är rimligt med tanke på de två städernas befolkningsutveckling under 1700-talets slut. Linköping växte betydligt snabbare än Härnösand. Vi kan alltså konstatera att tillväxten av dessa brottstyper var störst i städerna - framförallt Linköping - under 1 700-talets slut och 1800talets början. I Göteborg märks samma tendens under 1800-talets början, då andelen domar för brott mot ordningsföreskrifter och olika stadgor ökade mycket kraftigt.^ För landsbygdens del inträffade en ökmng under 1700-talets senare del, vilken för Säbrås del förbyttes i lägre siffror efter 1780-talet, medan de i Gullberg stannade kvar på en högre nivå. Det har redan antytts vilka kategorier av överträdelser som samlade det största antalet fällda. Diagram 2 visar att det i städerna i första hand handlade om oförsiktighet med eld, brott mot brännvinsförordningarna, överträdelser av hygieniska föreskrifter samt olika brott mot förordningar om handel och tullar. I både Linköping och Härnösand producerade omsorgen om elden och brännvinet tillsammans mer än hälften av de fällda enligt saköreslängderna, en föl)d av att dessa överträdelser komi fokus under 1800-talets bör)an. Diagrammet redovisar även fördelningen i stämningslistan för Linköping 1770-1802. Vi har redan sett att en direkt jämförelse inte kan ske med saköreslängderna, men listorna visar dock entvdigt att brott mot förordningar angående handel då ^ Ann-Mari Fällström 1974, s. 1 10-11 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=