XV. Myndigheterna och vardagslivet Omskog, brännvin, handel, hantverk, eld och hygien I kriminalhistorisk litteratur ägnas vanligtvis den största uppmärksamheten åt våldsbrott och egendomsbrott. Det är i viss mening begripligt, eftersom dessa konflikter, så långt vi kan se bakåt i historien, alltid har varit föremål för sanktioner, låt vara att de juridiska gränsdragningarna och kontrollbenägenheten varierat. En annan sektor, som lätt tilldrar sig uppmärksamhet, är de handlingar som omväxlande kriminaliserats och avkriminaliserats med religiösa eller allmänt moraliska motiveringar, till exempel olika typer av sexuella förbindelser. Ju närmare vi kommer vår egen samtid, desto oftare finner vi att även andra handlingar är straffbelagda, handlingar som generellt sett inte förknippas med brottslighet, utan som i stället är kriminaliserade i relation till en bestämd kontext eller en bestämd politisk epok. Det är inte överraskande att dessa brott vanligen kommit att definieras vid sidan av den allmänna lagboken i särskilda stadgor och förordningar, där såväl brottsbeskrivningen som påföljden växlat från tid till annan. Där finner vi regleringar, som i högsta grad ingriper i människornas dagliga tillvaro. Plötsligt drar till exempel statsmakten upp nya regler för den ekonomiska sfären, som står i strid med gamla vedertagna normer. Till skillnad från brotten mot person och privat egendom riktar sig dessa handlingar vanligen mot ett kollektiv, vare sig det är staten eller lokala myndigheter. Ofta kan kriminaliseringen endast indirekt återföras till vad den vanliga medborgaren har betraktat som ett omoraliskt beteende. De nya stadgorna och förordningarna möter därför ibland motstånd i paritet med människornas svårigheter att förena dem med upplevda behov och äldre traditioner. Inte oväntat blir då kontrollmöjligheterna och rädslan för sanktionerna avgörande för de nya regleringarnas effektivitet. Passivt och ibland till och med aktivt motstånd från allmogens sida är inte ovanliga fenomen, särskilt om individernas privata intressen hamnar i konflikt med regleringarna. Två tydliga exempel på detta är de bestämmelser som statsmakten utfärdade beträffande användningen av skogarna och tillverkning och försäljning av brännvin under tidigare århundraden. Vad som hände i Sverige var inte heller unikt, tvärtom finner vi till exempel när det gäller skogen liknande förhållanden i andra länder, till exempel England och Tyskland.' F,. P. Thompson 1973, s. 134—137. Keith Wrightson 1982, s. 174-180. Dirk Blasius 1978.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=