358 Många gånger bör nog enstaka uteblivanden från prestationerna tolkas som, ur myndigheternas synpunkt, visserligen irriterande men ändock ganska triviala och naturliga fenomen. När de fick stor omfattning, som till exempel i Östra Göinge under 1710-talets slut och 1720-talet, eller i allmänhet under 1700-talets förra hälft pä flera ställen, bör de ha väckt större oro hos kronans representanter, eftersom de kan ha avspeglat ett djupare missnöje frän allmogens sida. Huruvida problemet senare av^tog huvudsakligen pä grund av en bättre organisation av skjutsar och körslor, minskade anspråk frän kronans sida eller som en effekt av domstolarnas aktivitet är svårt att avgöra inom ramen för denna undersökning. Hypotetiskt skulle man kunna tolka resultatet som ett utslag av böndernas ökade självkänsla under frihetstidens början, följt av en anpassning till ett modus vivendi frän båda parters sida. Johan Söderberg frågar sig, i sin undersökning av domstolsprotokoll frän 1500-talet och 1600talet, om det trots allt »funnits tämligen stabila former för samspelet mellan myndighet och överhet». Njurunda skulle dä framstå som ett område där man utmanade myndigheterna pä 1600-talet. Söderbergs huvudtes förefaller tänkbar även för 1700-talet, men med vissa temporära kriser under århundradets inledning."’ Dessa vardagsexempel av »social crime» torde sällan ha skakat den statliga auktoriteten i sma grundvalar. ^ Johan Söderberg 199C, s. 241.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=