357 Diagram6. Andel kvinnor bland fällda för försummelser mot stat eller kyrka under olika perioder. S 1660-1789 G 1680-1789 L 1690-1749 H 1690-1789 oG 1770-79 S 1790-1839 G 1790-1839 L 1797-1839 H 1790-1839 oG 1800-39 20 10 15 0 5 2 Källor: Sakiireslänj^der, 1 RR, HRR, HRG, STl, och ÖHR. Stråken gick fram, till exempel i Östra Göinge eller i Gullbergs härad. Under krigstid ökade också kronans anspråk på tjänster, vilket lätt ledde till tredska från dem som skulle ställa upp. Då var saköreslängderna fyllda av större eller mindre grupper, somfick böta för sin frånvaro. När det gällde skjutskyldigheten och andra påtvingade körslor förekom de flesta massåtalen under 1700-talets förra hälft, medan väghållningen var föremål för större intresse från myndigheternas sida under 1700-talets slut och 1800-talets början. Innan kronan hunnit organisera kommunikationerna utan att behöva förlita sig på enskilda prestationer, förekom det av naturliga skäl även tredska. Böterna var oftast låga och det kan till och med tänkas att den uppbådade hjälpen var ett större avbräck i bondens ekonomi än böterna. Marja Taussi Sjöberg diskuterar denna tredska utifrån exemplet Njurunda under 1600-talet. Hon tolkar resultatet som att allmogen i denna landsäncfa spjärnade emot kronans växande krav på prestationer.' Detta är naturligtvis riktigt. Johan Söderberg visar att antalet tredskor i hög grad varierar över tid och rum under 1600-talet,' ett resultat som stöds av källorna i våra områden. De uppstod under en för- och protokapitalistisk övergångsperiod med höga statliga ambitioner, innan man hittat bättre organiserade former att hantera problemet. ' M.iri.i l aussi SjöbcMi; 1990, ,s. 161-190. ■* ji>li.ui Söderberg 1990, s. 229-2.SS.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=