356 Diagram5. Social fördelning bland bötfällda för försummade förpliktelser mot staten eller kvrkan i Linköpings saköreslängd 1690-1749 och 1697-1839, Linköpings stämningslistor 1770-1802 (Lkp-S), Härnösands saköreslängder 1690-1839, Gullbergs härad 1680-1839, Säbrå tingslag 16701839 och Östra Göinge härad 1770—79, 1800—09 och 1830-39. MM=medelklass och hantverksmästare, Bö=bönder, ÄH=änkor och hustrur, Ob=obesuttna, JP=juridiska perosner, UT=utan titel. fZIdUT 3 0b V/////A rH Bo Källor-, Saköreslängder och stämningslistor, LRR, HRR, HRG, STL och ÖHR. Framför allt råkade ett antal änkor med fast egendom illa ut. Som regel ligger andelen kring 5 procent. I Linköping, där den åren 1797—1839 är 18 procent, är antalet ändock bara 7 personer, sombland annat fått böta för oriktiga uppgifter vid mantalsskrivningen, kanske därför att de haft inneboende i hemlighet. Finansiella mellanhavanden med stat och kyrka sköttes företrädesvis av män. Sammanfattning Det är alldeles uppenbart att de lokala domstolarna redan på 1600-talet, vid sidan av att vara organ för konfliktlösning mellan privatpersoner, även spelade rollen av statens förlängda armnär det gällde dess anspråk på allmogens prestationer. Särskilt tydligt märks detta på landsbygden. Indrivningen av skatter tycks som regel ha skötts utan att man behövde anlita domstolarna. Däremot var det svårare att få bönderna att ställa upp mangrant vid körslor, väghållning och skjutsfärder. Inte minst gällde detta i områden där de stora transport-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=