RB 47

351 enskilda och 2 byar) fördelade sig på ett antal olika brott, bland annat frånvaro från Lippbördsmöten och försummade tiondebetalningar. De icke fullgjorda körslorna (äckorna) till krutbruket inföll framför allt åren 1718—1723. Samtidigt fälldes ovanligt många för obetalda utlagor. Sistnämnda brott dök också upp under vissa år framtill 1737, då det sista fallet registrerades. De uteblivna skjutsfärderna noteras i första hand åren 1717, 1720, 1728, 1730, 1732, 1736 och 1742 med smärre nedslag däremellan. Stora kampanjer mot dem som försummat underhåll av broar och vägar ägde rum 1717, 1720 och 1721 med cirka 150 bötfällda respektive år, medan mindre grupper fälldes vissa andra år under hela perioden. I stämningslistorna från Östra Göinge, som kontrollerats vart femte år från 1710 till 1745, framgår det att ett antal olika befattningshavare har engagerats som kontrollanter och åklagare. Andelen bland kärande fördelar sig på följande sätt: Procent länsman befallningsman kyrkl. befattningshavare kronomimmissarien hejderidaren gästgivare (skjutsfärder) brofogden f)ärdmgsman militär befälhavare »skattefogden» Summafällda 28 26 13 11 6 6 4 4 2 152 I första hand är det alltså länsman, befallningsman och kronokommissarien som varit ansvariga för att se till att kronan fick sina krav tillfredsställda, men även andra deltog i kontrollen. Tabell 1 redovisar antalet fällda för dessa typer av förseelser i saköreslängderna från Linköping, Härnösand, Gullberg och Säbrå från 1600-talets slut till 1839 samt för Östra Göinge årtiondena 1770—79, 1800—09 och 1830-39. Där framgår att det i första hand var landsbygdens allmoge som råkade i konflikt med statens krav, i varje fall vid de allmänna domstolarna. Detta framstår som rimligt, när man ser vilka brott det vanligen handlar om, nämligen försummade skjutsfärder och underhåll av broar och vägar. Upprätthållandet av kommunikationerna åvilade bönderna och det är detta som delvis kommer att dominera i tabellen. Lika självklart är det att släckning av skogseld och vargskall var en uppgift för landsbygden. Däremot är det svårare att förklara varför inte stadsborna förekom särskilt ofta bland dem som fälldes för att inte ha betalt skatter

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=