20 Huvuddelen gällde dock antingen tvister eller straffbelagda handlingar. I denna undersökning kommer tvister sominte reglerades av strafflagen att kallas civila mål eller tvistemål, medan straffrättsliga frågor kallas brottmål. Särskilt brottmålen rymde ofta flera delar, som var för sig reglerades av ett särskilt lagrum. Varje sådan del kommer att kallas sak. Begreppet »sak» återfinns i benämningen på domstolarnas förteckningar över utdömda böter, de så kallade saköreslängderna. Vanligtvis återfinns i varje mål två olika typer av parter. Här används såväl för brottmål som för tvister begreppet käranden för den part som tagit intitiativ till målet genom en stämning. Den som stämts in kallas för svaranden. Ett mål kan innehålla flera kärande och svarande. När målet omfattar flera saker, kan de kärande respektive de svarande vara helt eller delvis olika för varje enskild sak. I de tabeller och diagram som redovisas, avser siffrorna oftast antalet personer inblandade i en enskild sak eller i en kategori av närbesläktade saker. Olyckligtvis sammanfaller begreppet »sak» med ett vagt vardagsuttryck, som det i den löpande texten varit svårt att undvika helt. Förhoppningsvis går det att utläsa av sammanhanget när den ena eller andra betydelsen avses. Saköreslängder och stämningslistor Att mål för mål granska domböckerna för att konstruera serier över vissa brottskategoriers utveckling i några lokala domstolar i Sverige från 1600-talets slut till 1800-talets början låter sig inte genomföras med rimlig arbetsinsats. Särskilt från och med 1700-talet blir protokollen allt utförligare, vilket i sig medför ett alltför omfattande arbete för långa tidsperioder. Därmed återstår för tiden innan rättsstatistiken började föras (dvs. 1830-talet) endast en utväg, att konsultera listorna över bötfällda personer, de så kallade saköreslängderna. Dessa källor har, i en eller annan form, bevarats mer eller mindre kontinuerligt från 1500-talet och framåt. För den första tiden återfinns de i de så kallade landskapshandlingarna, dvs. de räkenskaper som insändes till den kungliga kammaren, och de förvaras därmed på riksarkivet. Under 1600-talets två sista årtionden började de också att bindas in i ett exemplar i de lokala domböckerna och det är delvis därför som registreringen börjat vid något olika tidpunkt för de fem domstolarna. När de inte bundits in i domböckerna kan de finnas bland så kallade »inneliggande handlingar» i särskilda serier i häradsarkiven vid landsarkiven. Saköreslängderna hamnade efter länsreformen på 1630-talet också i verifikationerna till landsboken, förvarade i landskontorens serier vid landsarkiven. Fortsättningsvis finns en kopia i de centrala räkenskaperna vid riksarkivet och då och då kan man även återfinna saköreslängder i hovrätternas renovationer av underrätternas domböcker, i varje fall i Göta hovrätts arkiv. I denna undersökning utgör listan i domboken primärkälla, medan längderna har tagits fram
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=