RB 47

336 Tabell 2. Antal bötfällda för hor i Linköping 1690—1749 och 1797-1839, Härnösand 1690—1839, Gullberg 1680-1839, Säbrå 1680-1839 samt Östra Göinge 1770-79, 1800-09 och 1830-39. Dessutomrelationen mellan antal män respektive kvinnor bland gifta (M/K) och relationen mellan antal ogifta respektive gifta i motsatt kön (O/G). Absoluta tal kvinnor Domstol O/G, % män gifta ogifta gifta ogifta kvinnor M/K män Linköping ... Härnösand Säbrä Gullberg Östra Göinge 36 37 9 25 1,3 78 14 3 0 3 0,3 0 100 11 18 4 11 36 89 16 1,6 59 7 56 4,2 50 95 14 5 80 15 3,0 93 4 14 Källor: Saköreslängder, LRR, HRR, HRG, STL och ÖHR. parterna visar det sig att antalet män som regel är större än antalet kvinnor (M/K), utomi Härnösand, där de gifta männen av okänd anledning var mycket få. Eftersom andelen ogifta i det ena könet bör vara lika stort somandelen gifta i det andra könet som fälls för enkelt hor, är relationen mellan dessa två tal (O/G) oväntad. Medan ungefär lika många ogifta kvinnor som gifta män fälldes, dömdes betydligt färre ogifta män än gifta kvinnor. Med andra ord finner vi dels att gifta män fälldes oftare än gifta kvinnor, dels att ogifta män tycks ha undkommit straffet oftare än ogifta kvinnor. Såväl formella straff som informella sanktioner och ekonomiska konsekvenser vid en skilsmässa bör ha varit betydligt smärtsammare för kvinnor än för män. Avskräckningseffekten var därmed större för de gifta kvinnorna än för de gifta männen. Desutomär det möjligt att det för en del bedragna äkta män upplevdes som försmädligt att framstå som hanrejar. De svalde smäleken, ifall den inte var allmänt känd och uppenbar. Om inte mannen varit bortrest en längre tid, var det ju ytterst svårt att bevisa kvinnans skuld utan hennes makes medverkan. Å andra sidan är det också troligt att många kvinnor fann sig i sina mäns snedsteg, inte minst därför att deras ekonomiska förhållanden skulle bli osäkra efter en skilsmässa. Vi har alltså svårt att spekulera i hur det stora mörkertalet sett ut för könen, men kvinnans svaga position är förmodligen det starkaste indiciet på att männens högre andelar i saköreslängderna ger en rättvis bild av könsskillnaderna även utanför domstolens svmfält. Att ogifta män oftare undgick straff än ogifta kvinnor beror naturligtvis på att de ogifta kvinnorna praktiskt taget alltid överbevisades av sin graviditet. Såväl de små absoluta talen som frånvaron av titlar för vissa personer i saköreslängderna gör det omöjligt att dra några vittgående slutsatser när det gäller den sociala fördelningen bland de dömda. Vi kan se att personer tillhöriga medelklassgruppen framför allt dyker upp bland männen i Linköping och Gullberg, medan de är få i övriga distrikt och över huvud taget få bland kvin-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=