19 folk var rubbat, eller när saken var mer betydelsefull, fördes det hela till domstolen. I vilken grad informell kontroll och konfliktlösning praktiserades mer på landsbygden än i städerna kan vi bara gissa. Närheten till domstolen kan ha betytt att den formella rättvisan användes oftare i städerna. I så fall kan vi inte aningslöst jämföra siffror på landsbygden med siffror i städerna om vi vill uttala oss omett beteendes totala omfattning i respektive miljö. Vi vet att det förekom privata förlikningar, som aldrig fördes inför ett offentligt forum. Till yttermera visso var det många straffbelagda handlingar som aldrig upptäcktes, eller där mgen målsägare ville eller vågade göra sin stämma hörd. Domböckerna beskriver i första hand domstolens arbete, endast till en mindre del det totala spektrum av konflikter och straffbelagda handlingar som ägde rum. Icke desto mindre drar James Sharpe, som ägnat frågan om att mäta brottslighet ett kapitel i sin bok om »Crime in Early Modern England 1550—1750», slutsatsen att en analys av de brott somhandlagts över en begränsad period av en eller flera domstolar är det enda sätt på vilket man kan bilda sig en uppfattning omde beivrade brottens mönster.*-^ Detsamma kan sägas omSverige. Mycken kunskap kan fås genomrent kvalitativa analyser av förändringar i lagstiftningen och handläggningen av enstaka brott vid domstolarna. Denna kunskap bör dock kompletteras med en kvantitativ bild, där man observerar skillnader mellan olika geografiska miljöer och över tid. Stora skillnader är inte slumpmässiga. De kan bero på många olika faktorer, men de har alltid en rationell förklaring. Forskaren kan inte alltid avgöra den verkliga orsaken, men han kan diskutera vilken somter sig rimligast och mest i överensstämmelse med andra fakta. Siffrorna kan ofta inte utnyttjas i en avancerad statistisk analys, utan beskriver mönster, vilka sedan blir föremål för en djupare, ofta kvalitativ analys. Tabeller talar inte för sig själva. Inte ens en avancerad statistisk faktoranalys ger som regel svar på de grundläggande frågor en historiker ställer. Men på samma sätt lämnar ofta ensidigt kvalitativa studier många frågor obesvarade. Är det studerade fallet unikt? På vilket sätt har exemplen valts ut? Vad blir resultatet om man studerar en annan dombok från ett annat område eller en annan tid? Det händer ofta att intrycket från det första fallet står kvar, men det händer likaså att bilden blir en annan vid en mer kvantitativ undersökning. Att ensidigt använda den ena eller den andra metoden leder som regel till sämre resultat. När två metoder ger olika resultat finns det anledning att fundera vidare, när de pekar i samma riktning, kan detta vara ett stöd för att man är på rätt väg.''^ I domstolarnas protokoll redovisades även uppläsningar av kungörelser och andra allmänna meddelanden, registrering av kontrakt, inteckningar, osv. " J. A. Sharpe 1984, s. 41-73. Samma ständpunkt intas av Eva Österberg och Dag l.indström 1988, s. 38-40. '■* En modell av urvalsmekanismerna från brottstillfället till de brott som blir föremäl för en sanktion finns i Jan Sundin 1977, s. 23 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=