18 Domböckerna Min fallstudie från 1600-talets början gäller i första hand Gullhergs härad och Linköpings stad. I det första fallet omfattar registreringen perioden oktober 1603 till slutet av år 1648, dvs. hela första existerande domboken och större delen av den andra.Båda volymerna är lättlästa och det finns inga tecken på att uppenbart slarv förekommit vid deras förande. Många »bagatellmål» har redovisats, varför vi har anledning tro att protokollen ger en relativt rättvis bild av vad som timat. När lagläsarposten var obesatt år 1628, finns naturligtvis ingen dombok. Även åren 1636 och 1646 saknas protokoll. Aren sammanfaller med byte på lagläsarbefattningen, vilket eventuellt kan förklara luckorna. Dessutom förklaras i domboken att höstetinget 1622 inställts på grund av pesten. Samma år hade fogden i Linköping flytt staden så att inga viktigare saker kunde tas upp till behandling vid rådstuvurätten.'° Med undantag för 1636 och 1646, där osäkerhet råder, täcker alltså domboken i princip de sessioner som tinget varit samlat. För Linköpings stad valdes av arbetsekonomiska och källkritiska skäl två perioder, oktober 1609—november 1616 samt hela åren 1640—1647.11 Den första perioden motsvaras av stadens första bevarade dombok, förd av stadsskrivaren Anders Nilsson. Boken är lättläst och ger ett plikttroget intryck. Därefter följer en period, då två böcker förts delvis parallellt. Texten i den ena är konceptbetonad och svårläst och ingen av de två volymerna upptar samtliga mål. Bortsett från praktiska svårigheter vet vi inte omalla mål därmed har registrerats, även ominformationen kombineras från båda. I den mer lättlästa av de två sägs dessutomuttryckligen att endast de viktigaste sakerna tagits med. Från och med 1640 börjar en ny volym, som sägs redovisa de saker som är rannsakade vid rådstuvurätten. Den är förd med vårdad handstil och ger ett vederhäftigt intryck. Domböckerna redovisar saker somnågon fört till ett rättsligt avgörande. Det fanns naturligtvis andra sätt att hantera konfliktlösningar och social kontroll. Vi har till exempel sett att de lokala kyrkliga organen hade hand omen kyrkotukt, som delvis handlade om samma saker somde som var straffbelagda enligt världslig rätt. På landsbygden fanns det desutom mombyns ram modeller för att klara ut mindre konflikter och i städerna fungerade skråorganisationen delvis på samma sätt. I Linköping fanns dock ingen fast skråorganisation förrän under 1600-talets senare hälft.’■ Inomhushållen rådde patriarkala förhållanden, vilka bland annat innefattade husagan och husbondemyndigheten. Interna konflikter och smärre överträdelser åtgärdades naturligtvis ofta utan att man blandade in utomstående. Endast när förtroendet mellan husbonde och tjänsteGullbergs häradsrätt, Ala: 1-2. Domböcker 1603-1659. Folke Lindberg 1975, del 2, s. 23—24. " Linköpings rådstuvurätt, AI: 1. Dombok 1609-1616 och AI;4. Dombok 1640-1647. Folke Lindberg 1975, del 2, s. 88—89.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=