XIII. Pragmatismoch religiöst nit Omsexualitetens gränser I de svenska kvinnornas historia är kriminaliseringen av utomäktenskapliga förbindelser en av de mörkaste sidorna, eftersom den kom att drabba dem så mycket hårdare ån den drabbade männen.' Dess historia avslöjar både kvinnornas sociala och ekonomiska utsatthet och de roller somreligiösa och världsliga föreställningar föreskrev dem. Vad var det då somstyrde samhällets attityder och reaktioner i det förindustriella Sverige, när det gäller sexuellt umgänge? Förutomreligiösa överväganden, till vilka vi skall återkomma senare, fanns det ett antal pragmatiska skäl för att reglera den sexuella sfären. Kvinnor var, förutom regerande drottningar och i någon mån änkor, nästan alltid beroende av ekonomiskt och socialt stöd från makar, föräldrar eller andra anhöriga om de ville undvika ytterst osäkra villkor. Omgivningen var naturligtvis inte särskilt trakterad av att ta ansvaret för deras utomäktenskapliga barn, vilka dessutom kunde utgöra ett hinder för senare äktenskap. Sexuellt umgänge utanför äktenskåpet, vare sig kvinnan var gift eller ogift, var därför ett ekonomiskt hot för anhöriga och lokalsamhället i övrigt. Människorna definierades, förutom i förhållande till sin sociala tillhörighet, åven utifrån ålder och kön. Kvinnan ansågs inte ensam vara kapabel att avgöra vem hon skulle gifta sig med, och hon hade inte samma juridiska kapacitet som månnen vid domstolarna. Fortfarande vid 1600-talets början accepterades hon till exempel inte formellt somvittne, även ompraxis tycks ha varit något generösare än lagen. Inte heller tycks hon vid denna tid alltid ha ansetts vara lika ansvarig som männen, när det gällde vissa kriminella handlingar. Naturligtvis kunde hon inte heller agera fritt, när det gällde att själv tillvarata sina intressen under förhandlingarna, i synnerhet när det handlade om ekonomiska frågor. Detta gållde i högsta grad ogifta och gifta kvinnor, medan änkorna hade en mer Vi dsträckt akti onsrad1 e. Under medeltiden straffades, som vi sett, en gift kvinna hårdare än en gift man för utomäktenskapliga förbindelser.’ I ingetdera fallet var naturligtvis oäkta barn önskvärda, såväl vad det gäller underhållsplikt som av arvsskäl. Rent praktiskt kan man förutsätta att en manlig syndare haft större möjligheter ' Inncli.illct 1 dctt.i k.ipitcl h.ir delvis även publieer.its i Historisk tidssknft för Nori;e. J.in Siinelin 1991. ’ När inte .tnn.tt säi;s, h.ir uppgifter om sexu.tll.tgstiftnmgens teori och pr.txis hämt.its fr.tn Nils Stjernberg 1929 och Arthur Thomson 1966.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=