RB 47

316 tjänstefolk och gesäller i synnerhet. Bestraffning ay olagliga dansstugor är ett sådant exempel. Dessutom blir böter för sabbatsbrott en allt vanligare tilläggspåföljd för snatterier, slagsmål, fyllerier, m fl ordningsbrott, som begicks under helgen. Detta var ett försök att använda lagen för att inskärpa en mer reglerad arbetstid för tjänstefolk och gesäller, men i lika hög grad torde det hänga samman med en ökad oro för den växande gruppen obesuttna i städerna. De sociala konflikter i Europa, somfranska revolutionen manifesterade, kastade även sina skuggor över sinnena hos medelklassen i svenska småstäder. Jämfört med tidigare bestod de bötfällda från och med 1700-talets slut i allt högre grad av obesuttna, utomnär det gällde olaga kortspel. Där var andelen besuttna större. Anmälningsbenägenheten för sistnämnda brott var troligen mycket låg och det är knappast troligt att man ägnade sig åt omfattande försök att aktivt spåra syndare.^' Troligen var det oftast en slump att det komatt beivras. Den kvinnliga andelen bland de som bötfälldes för religiösa brott var störst under 1600-talets slut och 1700-talets början, då det oftare handlade omfrånvaro från husförhör, nattvard och högmässa, medan den sedan blev avsevärt lägre. Kyrkotukten handlade alltså primärt om att stärka kyrkans auktoritet och att inskärpa de religiösa budens vikt hos befolkningen. Framtill någon gång på 1700-talets början är detta motiv mer märkbart vid de världsliga domstolarna, vilket naturligtvis inte hindrar att man då och då också erkänt kyrkotuktens allmänt välgörande effekter för att stärka överhetens auktoritet. Under senare delen av 1700-talet ser man en allt tydligare tendens till att sedlighetsivern kommer att spela en roll i försöken att disciplinera de obesuttna och tjänstefolket, dvs. de sekulariserade motiven träder mer i förgrunden, medan själavården tycks mindre viktig för de världsliga domstolarna. Detta kan naturligtvis betyda att medelklassen och bönderna \dd det laget har accepterat kyrkans normer i högre grad än tidigare och därför inte behövde tuktas så ofta, men det är också sannolikt att oron för den sociala omvandlingen kommit att överskugga mer religiösa motiv bland rättvisans agenter. Även rättsprotokollen i Eskilstuna berättar om olaga kortspel som en del av krogkulturen under 180C-talets förra hälft, l.ars Edgren 1987, s. 315-317.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=