314 Duigram4. Andel kvinnor tällda tör religionsbrott totalt (TO) ocli sabbatsbrott (SA) olika perioder och områden. S =Säbrå, G=Gullberg, L= Linköping, H=Härnösand, Ö=Östra Göinge. S 166Q-1789 G 1680-1789 L 1690-1750 H 1690-1789 o 1770-79 S 1790-1839 G 1790-1839 H 1790-1839 L 1797-1839 isn [ o 1800-39 TO 0 5 10 15 20 25 30 35 Källor-, Saköreslängder, LRR, HRR, HRG, STL och ÖHR. Härnösand. Däremot var de betydligt färre (från 5 till 20 procent) bland dem som fällts för oordentlighet i kyrkan eller för dans. Den sistnämnda aktiviteten bör de ju i någon mån ha deltagit i, men man tycks i första hand ha ställt husbönder och drängar till svars. När det gäller kortspel ger saköreslängderna inte ett enda belägg för att detta skulle ha varit en populär kvinnlig sysselsättning, i varje fall inte på offentliga ställen. Böterna för sabbatsbrott var fixerade till 10 daler respektiv^e 3 1/3 riksdaler. Ännu lägre var de för försummelser att bevista kyrkliga förrättningar, där det ofta räckte med någon daler. För rimligt bärgade personer bör inte detta ha känts särskilt smärtsamt, men det var ju, som vi sett, i första hand de fattigaste som fälldes. Märkligt nog var böterna också relativt låga när det gäller lövjeri, signeri och andra vidskepelser. När det inte pågick organiserade häxjakter, reagerade inte domstolarna särskilt kraftigt på dessa brott. Ordnandet av dans och lekstugor var inte heller särskilt hårt bestraffat. Böterna varierade mellan en daler och 3 1/3 riksdaler. Däremot var det dyrt att föra oväsen i kyrkan. Där låg böterna mellan 25 och 50 daler respektive mellan 10 och 20 riksdaler, vilket kännbart även för dem som var något bättre ställda. För kortspel fanns två var standardbelopp, antingen 3 1/2 riksdaler eller 25 riksdaler. Sammanfattningsvis kan vi alltså säga att överträdelserna vanligtvis ledde till blygsamma eller moderata bötesbelopp, men då skall man naturligtvis komma ihåg att de flesta sab-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=