311 Diiigrarn I. Totalt antal tallda tör religiösa brott per artionde i saköreslängderna tör Linköping 1690-1750 och 1797-1839 (Lkp), Härnösand 1690-1839 (Hsd), Gullberg 1680-1839 (Gbg), Säbrå 1680-1839 (Sab) sann Östra Göinge 1770-79, 1800-09 och 1830-39 (OG) och i stämningslistorna för Linköping 1770-1799 (LkpS). Observera att skalan är logaritmisk. 100 50 □ LkpS OG —Sab 10 5 Gbg T Hsd 1 - J Lkp 1 1680 1700 1720 1740 1760 1780 1800 1820 1840 Decannium KJillor: Saköreslängder och stäniningslistor, I.RR, HRR, HRG, STL och ÖHR. Den största förklaringen till topparna, särskilt de högre siffrorna i Säbrå vid 1700-talets mitt och i de flesta områden under 1800-talets början, återfinns i antalet fällda för sabbatsbrott. En mindre andel av dessa brott rörde personer som arbetat eller bedrivit handel på sabbaten, men den stora majoriteten fick böta för sabbatsbrott i samband med andra förseelser på söndagen, till exempel slagsmål, trätor och snatterier. Här utnyttjas alltså denna lag för att-skärpa sanktionerna vid personliga konflikter och smärre egendomsbrott. Detta sammanfaller i varie fall i städerna med en ökning av antalet bötfällda i dessa kategorier. Det är mycket möjligt att man här sett en möjlighet att utnyttja lagen om sabbatsbrott i allmänt avskräckande syfte. Det låg i överhetens intresse att bekämpa alltför överdådigt leverne under helgerna, som kunde ha ett negativt inflytande på måndagens arbete. Det relativt stora antalet fällda för religionsbrott i 1720-talets Linköping hänger samman med en samtidig kampanj för att förbättra närvaron vid kyrkliga förrättningar. Samtliga 54 som fälldes för dessa brott i Linköping drabbades före 1740. Under senare perioder är det dans och kortspel somvid sidan av sabbatsbrotten har påverkat Linköpings siffror, särskilt vid 1800-talets början. Oordenthghet vid kyrkan åtgärdades som mest under 1700-talet, ett led i den
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=