16 kunde döma i mindre allvarliga mål, somgcällde arbetsplatserna och deras mänmskor. Under 1600-talet fanns även hallrättcr och kämuersrätter i vissa större städer. I Linköping fanns tidivis en hallrätt, som avkunnade domar i smärre mäl som rörde ekonomiska och näringsmässiga transaktioner och i början av 1800-talet tillkom en kämnersrätt som tog hand om vissa tvper av mäl. Kämnersrätten bestod under 1600-talet av fogden och tvä rådmän. Slottsrätter behandlacie brott som rörde slottets personal internt pä samma sätt som man i krigsmakten själv skötte disciplinära brott och en del andra överträdelser begångna av krigsfolk. Frän 1600- talet och framåt tillkomdiverse specLildomstolar. Kammarkollegium, som bildades 1618, dömde i frågor som rörde kronans fasta egendom. Bergskollegium blev 1637 överdomstol till gruvting och bergsting. Kommerskollegiumhandlade frän 1651 vissa växel- och sjörättsmäl och dessutom fanns bland annat avvittringsrätter, hamnrätter, tull- och accisrätter och dömande kommissioner. Exempel pä det sistnämnda är bland annat 1600-talets häxkommissioner. Domkapitlen hade domsrätt rörande vissa religionsmäl, prästers ämbetsbrott och trolovnings- och äktenskapsmäl. Var och en av dessa specialdomstolar hade emellertid en väl definierad jurisdiktion. Majoriteten av traditionella brott avhandlades hela tiden vid häradsrätter och rädstuvurätter, varför dessa mer än i de flesta andra länder ger en fyllig bild av hur rättvisan hanterades pä lokal nivä.^ Tänkeböcker, som bland annat innehåller domslut, finns bevarade frän några svenska städer under 1400-talet och 1500-talet, varför det är möjligt att fä en viss bild av vad som hände där."* Enligt Jan Eric Almquist torde domböcker av något slag ha förts vid häradstingen redan pä medeltiden för att registrera utslag och domar i egendomstvister och sakören. Dessa ansågs dock tillhöra domaren och har inte bevarats med undantag för några lakoniska längder i Finland. Däremot finns det några enstaka protokoll och dombrev. En del tänkeböcker och tidiga tingsdomböcker frän 1500-talet har blivit tryckta. Under senare hälften av 1590-talet började man bilda särskilda häradsarkiv (häradskistan), där domböcker lades ned. Eörst under 1600-talets början blir beståndet större för att efter tillkomsten av hovrätten täcka större delar av landet. Hovrätten skulle ju ha en renoverad kopia av domboken för granskning, vilket skapade stadga ät arkiveringen. Oftast finns dä tvä versioner bevarade, originalet vid landsarkivet och renovationen vid hovrätten. När Gustav Vasa började misstänka fogdarna för att tillåta privata förlikningar, varvid kronan gick miste om böterna, beordrade han att en kopia av bötesförteck- ' J. H. Almquist 1977, s. 9-13. Gör.tn Inger 1980, s. 47—51 och 1 13—115. ■* Nagra studier av dessa källor p.ågår eller har nyligen publicerats: Eva Österberg 1987, s. 473504. Eva Österberg och Dag Lindström 1988. Dag Lindström 1988. ^ Till exempel Stockholms, Arboga och \’adstena stads tidiga tänkeböcker och en del tingsböcker frän bl.a. 1500-talets Uppland. Ett exempel pä domboksbeständet i Skäne ges i C. G. Weibull 1978.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=