II. Att rekonstruera ett rättssystem Omkällor, metoder och undersökningsområden I vissa länder finns det domstolsprotokoll och andra handlingar som berättar om rättssystemets sätt att fungera långt innan liknande källor har bevarats i Sverige. När källmaterialet är tillgängligt är dock den svenske historikern i viktiga avseenden bättre gynnad än sin kollega utomlands. Detta beror på den enkla struktur som domstolsväsendet hade. Såväl i Frankrike, England, Skottland som i många andra länder fanns det alltsedan medeltiden en rik flora av domstolar. Några var kungliga, andra stod under feodala stormäns ledning och åter andra representerade en vidare krets av människor i lokalsamhället. Även om det fanns en viss arbetsfördelning mellan dessa domstolar kunde ofta samma typ av mål tas upp i olika fora och forskaren har därför stora svårigheter att ta ställning till hur stor del av det totala antalet mål han funnit i en viss domstol. Inte sällan saknas dessutom källorna från några domstolar, vilket gör det omöjligt att bedöma representativiteten.' I Sverige vilade rättssystemet på häradsrätterna på landsbygden och rådstHVurättcrna i städerna. Under medeltiden fungerade så kallade landsting och lagmansting som lokala överdomstolar för både brottmål och tvistemål. Dessas betydelse minskade över tid. I den nya processordningen bestämdes att landstingen endast skulle syssla med vädjanden i vissa tvistemål. Enstaka saker gick direkt till hovrätterna, främst de som rörde hädelse mot Gud, högförräderi, landsförräderi och majestätsförbrytelse. Hovrätten var c)ckså första domstol för adelsmän i svårare brottmål och i en del civila saker samt för ämbetsmän som förbrutit sig i tjänsten. Vissa mål kunde remitteras till kungen för slutligt avgörande. Genom rättegångsordningarna 1614 och 1615 skapades alltså ett instanssystern och den feodala principen att man skulle dömas av sina sociala likar fastslogs. I andra länder, till exempel Frankrike, hade adeln på lokal nivå ett betydligt större inflvtande över rättssvstemet än i 1600-talets Sverige. I några enstaka fall hade emellertid högadeln även här lyckats skaffa sig särskilda privilegier i form av så kallade borgrätter. Nyare forskning antyder att dessa borgätter i högre grad än vanliga häradsrätter kommit att representera feodala intressen.- För gruvor och järnbruk fanns speciella domstolar, gruvting och bergsting, som ' Bruce Lenman ocli Cleiittre\- Parker I9S0, s. 16-18. Micliael Weisser 1980, s. 76-82. Stephen ]. Davies 1980, s. 120-154. James Sharpe 1983, s. 20-31. - Kennetli Johansson I99C. Kenneth Johansson I991.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=