293 relationer mellan människor, minskade behovet att försvara äran. Vi kan i detta sammanhang tänka på tillkomsten av skriftliga handlingar som bekräftade innehav av jord och annan egendom, till exempel lagfarter vid domstol, skriftliga bevis på inteckningar, ett utvecklat lantmäteri, ett ökat engagemang från domstolarnas sida vid arvsskiften och över huvud taget skriftliga ekonomiska överenskommelser. I och med detta kom även eden att minska i betydelse, ett instrument för vilken den personliga äran var viktig. Men 1700-talets svenska samhälle var också i många avseenden lugnare än tidigare. Efter Karl XII:s regeringstid förekomsällan krigshandlingar inomdet nuvarande svenska riket och desutomåtnjöt landet under några decennier relativt goda skördeförhållanden, vilket låttade på det ekonomiska trycket för många människor. Medan man på 1800-talet tyckt sig finna ett positivt samband mellan goda tider och antalet våldsbrott (bland annat på grund av en ökad tillgång på billig alkohol), motsäger detta inte att även socialt och politiskt oroliga förhållanden kan befordra våld mellan privatpersoner. Inte minst krigens minskade roll bör ha inverkat positivt på attityderna gentemot privat fysiskt våld, och det är i varje fall ingen tvekan om att motviljan mot grövre fysiskt våld hade ökat under 1700-talet. Detta märktes också på att man alltmer sällan fann människor som gick beväpnade ute i vardagslivet, en tidigare orsak till att många konflikter utvecklades till att bli allvarliga. J. S. Cockburn betonar de livsfarliga vapnens roll i morden och dråpen i 1600-talets och 1700-talets England. Bruket att bära värja, duellens popularitet i vissa högre skikt, den relativt goda tillgången på skjutvapen mot 1600-talets slut även bland mindre bemedlade, allt detta bidrog till att öka riskerna för fatala utgångar av våldsutbrotten. Resultaten stöder enligt författaren tesen att mc)rd och dråp är mer frekventa i samhällen där vapen är lätt tillgängliga.'"’^ Till detta bör läggas att rättssystem och kyrka gemensamt verkade för att dämpa människornas stridslust och dessa aktiviteter kan — under i övrigt gynnsamma omständigheter — också ha haft ett inflytandepå den långsiktiga utvecklingen av antalet konfliktbrott. De sociala och ekonomiska förhållandena försämrades emellertid mot 1700talets slut. 1770-talet inleddes med missväxter och såväl 1780-talet som 1790talet präglades av flera svåra år. Samtidigt ökade befolkningen kraftigt, framför allt de obesuttna. De sociala klyftorna växte och nödåren tråffade framför allt dem hade minst anledning att prisa samhällets sociala utveckling. Statistiska vittnesbörd har redan presenterats om hur denna omvandling ägde rum. Vi skall nu se vad som samtidigt kunde inträffa på den lokala ekonomiska och politiska scenen i staden Linköping. Exemplet har dels valts därför att de registrerade konflikt- och ordningsbrotten blev många fler från 1700-talets sista årsom '''' Johan Stidcrbcr;.; 1990. j. S. Cockburn 1991.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=