286 saköreslängder under 1800-talets första decennier berodde främst på att fridsbrotten blev fler, dvs. att fler kom att fällas för brott mot gatufrid och marknadsfrid. Detta var delvis en följd av att nya stadgor skärpte straffen för dem som störde den allmänna ordningen, och framför allt betydde det inte att fler människor drabbades av våld somallvarligt skadade liv och lem. Över huvud taget minskade de registrerade konflikt- och ordningsbrotten under större delen av 1700-talet jämfört med 1600-talets slut. Under 1700talets sista år och under 1800-talets första decennier ökade det lindrigare våldet igen i Linköping och Gullberg i söder, medan man i Härnösand och Säbrå i norr inte kan spåra någon motsvarande utveckling. Framför allt var det emellertid andra ordningsbrott - trätor, störande uppträdande, fylleri och vistande ute på gatorna på otillåten tid — som svarar för den dramatiska ökningen av totalsiffrorna i städerna vid denna tid. Den intensifiering av övervakningen, som skedde med hjälp av stadsvakten, förklarar till stor del varför siffrorna gick 1 höjden. I synnerhet kan man sätta ökningen av antalet konflikter med myndighetspersoner i samband med denna intensifierade fysiska övervakning. Det var särskilt stadsvakten somutsattes för våld och trots, men dessutom finner vi att andra myndighetspersoner råkat illa ut, till exempel stadsfiskalerna och borgmästarna. Vi har även kunnat observera en ökning av antalet beivrade övergrepp från tjänstefolk - i synnerhet gesäller — mot husbönder, även om de absoluta talen aldrig komatt bli särskilt stora. Slutligen har vi sett, att det under 1800-talets början dök upp fler fall av konflikter inom familjen, till exempel hustrumisshandel, i rättsprotokollen. Samtidigt med denna förändring av konfliktbrottens antal och struktur kom den sociala sammansättningen att ändras bland offer och gärningsmän. Medan konflikterna på 1600-talet och under större delen av 1700-talet utspelade sig i alla samhällsskikt och ofta mellan sociala jämlikar, var bilden annorlunda under 1800-talets början. Då dominerade de obesuttna bland de svarande, och kontrollen av att man inte vistades ute på gatorna under otillåten tid riktade sig främst mot gesällerna och stadens drängar. Merparten av målen ändrade karaktär från att vara konfliktlösning mellan jämlikar till att vara repression av de obesuttnas beteende. Ökningen av konflikt- och ordningsbrottens antal hade varit starkast i städerna, men detta kompenseras till en del av att vi finner alltfler tillresande män från landsbygden bland demsomfälls i städerna. Även kvinnornas andel av konfliktbrotten varierade över tid. Det var alltid fler män än kvinnor som dömdes för detta slags förseelser, särskilt de som innefattade fysiskt våld eller fylleri. Mycket få kvinnor återfinns i saköreslängderna från 1500-talets Medelpad, betydligt fler i 1600-talets domböcker i Linköping och Gullbergs härad. Andelen ökade i samtliga domstolsdistrikt under 1700-talet, men åter igen var kvinnornas andel lägre under 1800-talets början. Framför allt förklaras detta av att brottens karaktär förändrats så att de typiskt »manliga» fyllenerna och nattvandringarna blev fler, men tendensen återfanns
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=