284 Sammanfattning och analys Sedan vi fått en presentation av konflikt- och ordningsbrotten i de rättsliga dokumenten återstår det att sammanfatta resultaten, att jämföra dem med vad vi vet om utvecklingen i andra länder, samt att tolka dem. Utan tvekan minskade antalet mord och dråp i relation till befolkningens storlek från 1600-talets början till 1800-talets mitt. Denna utveckling kan eventuellt ha störts ett tag vid 1800-talets början att döma av siffrorna hämtade från Göta hovrätt. För 1500talet och det tidiga 1600-talet har vi konstaterat att mord och cfråp sannolikt var mycket vanligare än vid 1700-talets mitt. Att med hjälp av rättsliga källor räkna även så till synes okomplicerade kategorier som mord och dråp är i själva verket inte lätt. Praxis vad det gäller skillnad mellan mord och dråp och mellan dråp och »vållande till annans död» varierar med största sannolikhet över tid och det finns ingen rättshistorisk undersökning somberättar hur. En snabb väg att få siffror baserade på ett rimligt stort befolkningsunderlag är att utgå från hovrätternas resolutioner. Utan att i detalj studera målen, kan man där få fram antalet personer som anklagats för dessa tre brott. Detta har skett för Östergötland åren 1635—49,1695-1704, 1745-54 och 1795-1804. Det handlar alltså om anklagade personer, inte antal mord eller antal fällda. Dessutom vet vi inte hur många av dessa fall som kom att föras till kategorin »vållande till annans död», och därmed inte ingår i den officiella statistikens kategorier från 1700-talets mitt och framåt. Vidare bör vi minnas att befolkningstalen före 1750 inte är lika exakta somdärefter. Det ungefärliga antalet per år och 100.000 innevånare i hovrättsresolutionerna för Östergötland är 10 åren 1635^9, 4 åren 1695-1704, 4 åren 1745—54 och 5 åren 1795-1804. Dessa tal är 1745-54 fyra gånger större än siffrorna för hela Sverige vid samma tidpunkt. Reduktionsfaktorn på grund av friande domar och förändrad brottsrubricering vid denna tidpunkt, och även omkring 1800, kan mycket väl vara omkring 4, vilket å andra sidan inte säger att detta är korrekt för perioden 1695—1704. Låt oss dock anta att den varit relativt konstant. Det innebär att det med den officiella statistiken jämförbara antalet mord och dråp för Östergötland skulle vara: 1635—1649: omkring 3 1695-1704: omkring 1 1745-1754: omkring 1 1795-1804: omkring 1 Även med denna drastiska reduktion framstår 1600-talets början som mer osäker för liv och lemän senare perioder. Den stora förändringen skulle ha inträffat under århundradets senare del, varefter siffrorna vant relativt stabila. I relation till befolkningens storlek blev de allra grövsta våldsbrcitten färre även i andra länder. Från Surrey redovisas till exempel en successiv nedgång från 6,2 »homiddes^^ (våld med dödlig utgång) per 100.000 innevånare åren 1660—79 till
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=