14 Ett sätt att förklara egendomsbrottens förändring över tid är att se den som en följd av att det växte framett modernare, »kapitalistiskt» samhälle, somfäste större vikt vid skyddet av den privata egendomen. Det skulle alltså vara en ökad kontroll som förklarar ökningen av antalet fall. Mot denna tolkning kan naturligtvis ställas att egendom var ännu viktigare för de flesta människor i ett resursknappt samhälle. De relativt hårda straffen för egendomsbrott och den negativa attityden mot tjuvar i det äldre samhället talar också mot en sådan teori. En ökning av antalet kan bero på att rättvisan blev effektivare eller på att antalet stölder ökade totalt. Det är emellertid tveksamt om man kan återfinna sådana entydiga utvecklingslinjer från det äldre till det modernare samhället före andra världskriget. Den kraftiga ökningen av tillgreppen därefter har oftast förklarats av en ökad frestelsemängd, dvs överflödet på möjligt stöldgods och en minskad övervakning av egendomen i ett samhälle med ett välstånd som många gånger överstiger vad historien tidigare kan uppvisa. Engelsk statistik visar, somvi skall se, att antalet beivrade stöldbrott varierade i v'ågor i takt med ekonomiska och sociala påfrestningar i landet från 1500-talet till 1800-talets slut. I Sverige saknar vi statistik före 1830, men därefter finns det inget som pekar på att stölderna gradvis ökade. Motsatsen inträffade däremot mellan 1850 och 1900, under industrikapitalismens genombrottstid.^'’ Bland den kriminalitet som, mätt i antalet beivrade förseelser, förändrades mest radikalt från 1600-talet till idag framstår överträdelserna av lagstiftningen om sexualiteten som den mest slående. Allt sexuellt umgänge vid sidan av äktenskapet var på ett eller annat sätt kriminaliserat före 1800-talets sekularisering. Kontrollen av sexualiteten kan ses som ett utslag av den allmänna viljan från centralmaktens, och särskilt kyrkans, sida att reglera mänskligt beteende. På så sätt hör våld och sexualitet ihop. Medan våldet fortfarande inte accepteras i ett modernt samhälle, har kontrollen av sexualiteten genomgått en vågformad utveckling, från en skärpning till en praktiskt taget total avkriminalisering. Under de allra sista åren har rädslan för sjukdomen AIDS på nytt fokuserat intresset på vissa sexuella beteenden och på sina håll har röster höjts för en ökad kontroll. På samma sätt som synen på våldet kan ha varit annorlunda om man ser det från centralmaktens sida respektive från den lokala befolkningens, kan man vänta sig att attityderna till sexuellt umgänge varit olika beroende på om man väljer kyrkans eller lokalsamhällets perspektiv. För kyrkan spelade syndabegreppet en central roll, en bevekelsegrund som man inte nödvändigtvis behöver finna i en äldre lokal rättvisa, i varje fall inte i samma grad. Vi har därmed fixerat några utgångspunkter i de frågor som intresserat forskningen om äldre tiders rättssystem och kriminalitet. Sedan källor, metoder och undersökningsområden presenterats, skall vi återkomma till dessa och andra spörsmål. Jan Sundin 1976.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=