278 trätor och ordning. e. 1600-1 Akp 1600-t.Gbg 1680-1749,Lkp 1680-1789,Gbg 1680-1789,Hsd 1680-1789,Sab 1770-79,o.G. 1800-09,o.G. 1790-1839,Gbg 1790-1839,Hsd 1790-1839,Sab 1797-1839,Lkp 1830-30,0.G. 0 10 20 30 40 Källor: Domböcker och s.iköreslängder, L.RR, HRR, HRC och STl.. av perioden. För det andra var kvinnornas andelar av det lindrigare våldet högre under mellanperioden (1680/90-1750/89) än före och efter dessa år i Linköping. I Gullberg var också andelen kvinnor större under mellanperioden än vid 1600-talets början i samma kategori, men där skapades skillnaden enbart av delkategorm »våld utan skada». Slutligen minskade andelen för lindrigt våld i Flärnösand, liksom den gjort i Linköping från den period som huvudsakligen omfattar 1700-talet till 1800-talets bör)an. En stor del av förändringarna består 1 att vissa förseelser med ovanligt hög manlig andel ökade inom vissa delkategorier. Detta gäller i första hand det grövre våldet, där fridsbrotten blev mer framträdande, och trätor och andra ordningsförseelser i städerna, där männens olovliga strövanden och buller på gatorna kvällstid kom att beivras oftare under 1800-talets början. Tabell 7 visar tvdligt skillnaden mellan att jämföra andelar och tal relaterade till befolkningens storlek med cfe grova skattningar som tidigare diskuterats. Här framstår kvinnornas deltagande i konflikter och ordningsbrott som oförändrat stor från 1600-talets till 1700-talets början i Linköping, medan den minskade i Gullbergs härad, dvs. samtidigt som deras andelar jämfört med ökade. Från 1680—1729 till 1730—1789 minskade det kvinnliga del- mannen tagandet i Gullberg och Härnösand, medan det var oförändrat stort i Säbrå. Andelarna jämfört med männen hade samtidigt ökat i två av områdena. Där-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=