267 ökande känslighet gentemot våld och ordningsförseelser bland de etablerade, som resulterade i att den formella kontrollen skärptes. Även omdet utgavs nya kungliga förordningar och lokala stadgor, fanns egentligen de juridiska instrumenten där hela tiden. Det var antingen efterlevnaden eller tillämpningen som framför allt ändrades. Men egentligen behöver man inte ställa de två alternativen mot varandra. Snarare förefaller det som om en tilltagande proletarisering fått temperaturen att stiga på ömse håll. Medan de obesuttna i högre grad riktade sitt missnöje uppåt, reagerade de mer besuttna med oro och försökte skärpa disciplineringen nedåt i hierarkin. På landsbygden var alltså utvecklingen inte lika markerad. I Säbrå skedde det ju snarast en minskning av antalet konflikt- och ordningsbrott under 1800talets första decennier. Gullbergs härad redovisar å andra sidan en ökning av vissa kategorier och man kan ställa sig frågan om detta möjligen har ett samband med att proletariseringen där var längre framskriden än i det nordliga distriktet. Detta kan i sin tur ha lett till ökade sociala friktioner. Däremot märks inte någon minskning av de besuttnas representation bland dem som fälldes för dessa brottstyper. Tyvärr är saköreslängderna för ofullständiga och existerande stämningshstor för fragmentariska för att vi med rimlig arbetsinsats skall få en tillfredsställande bild av konflikternas struktur i Gullbergs härad. Även om våld och andra personliga konflikter många gånger kan tyckas ha uppstått spontant och med små anledningar i de miljöer vi analyserat, finns det naturligtvis orsaker av strukturell karaktär. Att hävda sin rätt när det gäller materiella tillgångar och att hävda sin prestige— kanske för att sedermera kunna utnyttja den i mer materiella sammanhang - är en sådan faktor. 1600-talets och större delen av 1700-talets samhälle visar många exempel, där detta tycks skymta fram. Dessutom finns det vissa tecken på att det för en del var viktigt att hävda denna prestige gentemot dem som befann sig lägre ned i den sociala hierarkin. I någon mån kan dessa yttringar ha haft samband med en utvidgad formav »husagans ideologi». Samtidigt visar emellertid resultaten att även personer i lägre sociala skikt ansåg det mödan värt att söka upprättelse vid domstolarna, ett tecken på att rättvisan inte upplevdes somtotalt socialt korrumperad. Den bild som framträder i Linköping under 1800-talets början är alltså delvis en annan. Mer sällan förekom anklagelser riktade mot personer i högre social ställning, och oftare finner man motsatsen. I social mening blev rättssystemet på detta sätt ett instrument för ökad repression. Förlikningar Särskilt våld och trätor ledde på 1600-talet ofta till en förlikning mellan parterna. Östra Göinges stämningshstor i ett urval från 1700-talets förra hälft berättar att förlikningar förekom i 38 procent av målen rörande trätor och bråk utan fysiskt våld, där uppgift finns c')m hur saken slutade. I motsvarande fall av fysiskt våld
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=