263 c. övriga obesuttna. 60 50 40 30 20 10 S [ZZDK 0 G ST TR SV LM LU Kcillor: Stämnlngslistor, l.RR. i två fall återfinner vi fjärdingsman som kärande i tjänsten, vilket visar att det var de mer professionella representanterna för kronan, somvelat eller fått medgivande att agera vid brottmål. I åtta fall kärade frälsefogdar i mål som inte berörde deras personliga intresse, men där deras husbönder hade rätt till en del av böterna, då de anklagade bodde på deras ägor. Stämningslistorna i Linköping under 1700-talets slut förmedlar en förvånande bild mot bakgrund av de resultat vi funnit i saköreslängderna. Det visar sig att andelen svarande ofta överstiger andelen kärande bland de besuttna (medelklass och mästare), trots att vi närmar oss den period när de besuttnas andel av de fällda minskar. När summorna för alla konflikter redovisas, är visserligen de kärande aningen fler än de svarande, men detta betingas av att där ingår våld mot statens och stadens ämbetsmän eller otidigheter och uppstudsighet mot samma ämbetsmän. Bland gesällerna är bilden splittrad, dvs. de svarandes andelar översteg ibland de kärandes, ibland var det tvärtom. För alla konflikter sammantagna var deras andel svarande klart högre, bland annat beroende på att en del gesäller invecklats i bråk med överheten. I de delkategorier som redovisas här överstiger de kärandes andel de svarandes i samtliga fall för övriga obesuttna grupper. Detta resultat talar alltså mot vad man hade väntat sig och förklaringen skymtar vid en närmare analys av konflikternas natur för tre delperioder: 1770—77, 1786—99 och 1800—02. Medan medelklassens och hantverksmästarnas
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=