260 Tabell 4. Andelar av fällda i procent för olika konflikt- och ordningsbrott bland bönder och personer utan titel sammanslagna samt böndernas skattade andel av befolkningen i Gullbergs härad och Säbrå tingslag 1790-1839. Gullberg Säbrå Grovt våld Lindrigt med skada ... Lindrigt utan skada ... Träta och ordning Fvlleri Andel av befolkningen 24 73 34 60 29 74 34 70 31 65 22 35 Källor-, Tabellverkets ståndstabeller, Kv'rkoarkiven och saköreslängder, HRGoch STL. Eftersom Linköping saknar saköreslängder 1750—1796 och då en skattning av de vuxna männens sociala fördelning för perioden dessförinnan skulle bli alltför osäker, presenteras endast siffrorna för åren 1797-1839. Mönstren för besuttna och gesäller liknar i hög grad dem som återfanns i Härnösand vid samma tid. De besuttnas andelar närmar sig deras del av befolkningen endast för lindrigt våld med eller utan skada, medan de är klart lägre, när det gäller grovt våld (fridsbrott), trätor och ordningsbrott samt fyllerier. Även i Linköping är gesällernas andelar av våldet oftast i närheten av deras skattade del av befolkningen och på samma sätt som i Härnösand är de överrepresenterade när det gäller vistande ute på olaga tid och troligen även bland fridsbrotten. Även om andelarna med okänd titel minskat något över tid var de fortfarande stora i Gullbergs härads och i ännu högre grad i Säbrå tingslags saköreslängder under 1700-talets slut och 1800-talets början. Flera saker antyder, som vi tidigare sett, att åtskilliga utan titel är att hänföra till gruppen bönder, men självfallet blir resultaten osäkra. I tabell 4 har personer utan titel räknats in i andelen för bönderna. Lyckligtvis är huvudresultatet mycket entydigt. En stor nedgång av den besuttna kategorins andelar av konflikt- och ordningsbrotten i Säbrå och Gullberg kan uteslutas, även om ett större antal av dem som saknar titlar inte skulle vara bönder utan t ex tjänstefolk. Särskilt klart framgår detta i Säbrå tingslag. På landsbygden utanför Linköping och Härnösand hade det knappast skett samma påtagliga förändring i de beivrade konflikternas sociala struktur som inne i städerna decennierna omkring år 1800. I Säbrås fall indikerar den stora andelen utan titlar, att den sociala strukturen ännu inte upplevdes vara så knivskarp i formella sammanhang. Vi kan alltså anse det som säkerställt att de mer etablerade och besuttna i Härnösand och Linköping i något mindre omfattning än förut hamnade inför domstol för konflikt- och ordningsbrott vid 1800-talets början. Det var en klar förändring jämfört med tidigare, då dessa förseelser tycks ha varit frekventa oberoende av social tillhörighet. Totalt sett ökade antalet domar markant och det var alltså främst de obesuttna som drabbades av detta. Gesäller fälldes sär-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=