258 Vi har alltså konstaterat att den sociala sammansättningen hos demsombötfälldes för olika konflikt- och ordningsbrott förändrade från 1600-talet, då även de mer etablerade grupperna i Linköping var flitigt förekommande, till 1800-talets början, då vi i första hand finner gesäller, drängar och andra obesuttna personer i längderna. Vi har tidigare sett, att de flesta som fälldes för samma brott i 1600-talets Gullberg troligen var bönder, men redan under den period som omfattar 1600-talets slut till 1789 förändrades andelarna. De som tituleras bönder och de som saknar titel minskade sina andelar, medan de obesuttnas ökade. Denna tendens var ännu kraftigare 1790-1839, då bönderna uppgick till drygt 20 %, medan de egendomslösas andel var nästan 70 %. Vid det laget saknade endast 2 %titel. Med smärre skillnader i de exakta siffrorna är denna tendens över tid genomgående för alla typer av konflikt- och ordningsbrott, inte bara i Linköping och Gullbergs härad, utan även i Härnösand och Östra Göinge härad, men inte i lika hög grad i Säbrå tingslag. Att så många även under senare perioder saknade titel i Säbrås saköreslängder gör resultatet mer svårtolkat. Även när det gäller fylleribrotten, liknar mönstren i Linköping och Härnösand varandra. De obesuttnas andelar ökade liksom andelarna för tillresande bönder. Gesällerna spelade en mindre framträdande roll bland fylleriförseelserna än bland andra ordningsbrott i båda städerna. På landsbygden beivrades sällan fyllerier, särskilt i Gullberg, där de absoluta talen därför är små. Den sociala sammansättningen bland dem som fälldes för konflikt- och ordningsbrott förändrades alltså, så att de obesuttnas andelar ökade. Samtidigt hade de obesuttna kommit att uppta en större del av totalbefolkningen. Frågan är om deras ökade andelar endast är en kvantitativ aspekt av proletariseringen, eller omde blev överrepresenterade bland de fällda. Detta innebär att vi bör ha relevanta jämförelsetal. Det närmaste man kan komma, utan omfattande undersökningar, är att beräkna distributionen mellan olika sociala grupper bland Tabell 3. Sociala gruppers andel i procent av fällda för olika typer av konflikt- och ordningsbrott samt deras skattade andelar av den manliga befolkningen i Härnösand och Linköping. l=före 1790, 2 =efter 1789. MM=mecfelklass och mästare, G=gesäller. Härnösand Linköping MM 1 MM2 G1 G2 MM2 G 2 Grovt våld Lindrigt med skada ... Lindrigt utan skada ... Träta, ordning Fylleri Ute otilläten tid Andel av befolkningen 12 24 31 14 9 41 36 44 28 19 24 20 33 17 10 24 27 26 35 17 9 28 35 14 24 16 10 12 18 11 50 30 55 25 20 30 35 Källor-. Saköreslängder, LRRoch HRRoch tabellverkets ståndstabeller, Kyrkoarkiven.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=