257 Tabell 2. Procentuell andel fällda för konflikt- och ordningsbrott av samtliga fällda bland obesuttna, besuttna samt personer utan titel från 1600-talets slut till 1790 i Linköping, Härnösand, Gullbergs härad och Säbrä tingslag. Område Obesuttna Utan titel Besuttna Linköping Härnösand Gullberg Säbrä 28 26 28 38 32 25 12 12 12 20 19 14 Källor: Saköreslängder, l.RR, HRR, HRGoch STL. med tiden. Trätor och andra ordningsbrott följer samma mönster. Medelklass och mästare upptog en relativt stor andel under 1700-talets första hälft, men hade en liten andel 1797-1839. I denna kategori av lindriga förseelser blev då gesällernas andel särskilt stor, cirka 35 %, medan medelklass och mästare tillsammans endast utgjorde knappt 15 %. Av totalt 621 fällda för lindriga ordningsbrott i Linköping 1797—1839 hade 227 cfömts för att ha vistats på gator eller krogar under otdlåten tid på dygnet. Medelklass och mästare fälldes inte ofta för denna förseelse, medan gesällerna utgjorde hela 70 %. Den näst största gruppen bland de dömda bestod av tjänstefolk och andra obesuttna. I Härnösand svarade gesällerna för 50 %, medan tjänstefolket utgjorde 30 % och övriga obesuttna 15 %. På båda ställena uppgick de mer etablerade grupperna till endast cirka 5 %. Före 1750 dömdes endast 13 personer {öv fyllerier i Linköping, varav en kvinna. Medan fem av dessa 13 tillhörde medelklassen och mästarna, var samma grupper bara 12 % av de 1.106 personer, somfälldes för fyllerier 1797— 1839 - i antal alltså många fler men i förhållande till andra grupper få. Åren 1797—1839 finner man att gesällerna, som förekom flitigt bland dem som des för lindrigt våld och för att ha vistats ute på otillåten tid, inte dominerade på samma sätt bland fylleristerna (18 %). Under 1800-talet började domstolen bokföra antalet gånger en person fällts för fvlleri, varvid böterna fördubblades för varje ny resa. Givetvis måste det ibland ha varit svårt att hålla reda på detta, men antalet som dömts för andra och tredje resan är stt'irt, vilket antyder att kontrollen inte var helt ineffektiv. För fjärde eller senare resan fylleri dömcfes totalt 42 personer i Linköping. Böterna var vid det laget höga och betalningsförmågan i de flesta fall låg. Här upptäcker vi några av den tidens utslagna. En vanlig påföljd var tvångsintagning på korrektionsinrättning. Andelen änkor/hustrur var anmärkningsvärt hög, nästan en tred)edel, och de flesta hamnade på kvinnofängelset i Norrköping. Männen tillhörde företrädesvis de minst besuttna. Gruppen »övrigt proletariat» utgjorde drygt hälften av återfallsfylleristerna, medan vi endast finner enstaka mästare, gesäller och bönder. fäll17
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=