254 Snart såg han hur de båda höll varandra i kragen. Fiskare Fiäggqvist dök då upp och sade: »Jaså, det är tjuven Hellgren». Detta fick sjömannen att skuffa Häggqvist ned för en yttertrappa, varefter vittnet avlägsnat sig. Drängen Wallin hade sett att sjömannen fattat Häggqvist i kragen och ruskat honom. Båda fiskarna hade varit blodiga och haft sönderrivna rockar, men vittnet hade aldrig sett några slag utdelas. Målet hade varit uppe till behandling tidigare och då hade en annan dräng intygat att sjömannen gett fiskare Selling fyra och fiskare Häggqvist två slag med åtföljande blodviten och att Häggqvist dessutom blivit skuffad. Stadsfiskalen yrkade på ansvar mot Hellgren för gatufridsbrott och slagsmål. Rätten konstaterade att Hellgren var känd för ett kitsligt och obändigt lynne, och han fälldes för brott mot gatufriden till 40 dalers böter, vilket motsvarade 13 riksdaler och 16 skilling, för fyra slag med blodvite till 2 riksdaler och 8 skilling och för två dito slag samt en skuffning till 1 riksdaler och 32 skilling, vilket blev 17 riksdaler och 8 skilling tillsammans. Dessutom skulle han ersätta målsägarnas och vittnenas inställelse med tillsammans 3 riksdaler och 8 skilling. Straffet blev alltså högt för sjömannen, sominte tycks ha varit en populär person vid rätten. Att man inte tog upp frågan omde okväden, som hans motpart enligt vittnesmålet skulle ha g)ort sig skyldig till, antyder att det inte var ett mål mellan jämlikar, utan snarare dicsciplinering av en bångstyrig person. När arbetskarlen och drängen Anders Näsström från Ytterlännäs kom till Härnösand något senare, hamnade han i en liknande konflikt med rättvisan. Enligt två vittnen hade han varit berusad och skuffat omkull en sjöman. Själv hävdade han att han bara druckit svagdricka denna dag, men det trodde inte rätten, som den 17 juni fällde honom för gatufridsbrott till 13 riksdaler och 16 skilling, för en skuffning till 24 skilling och för första resan fylleri till 3 riksdaler och 16 skilhng. Omhan inte kunde betala böterna— vilket var tveksamt — skulle han få 16 dagars fängelse på vatten och bröd. Nattvandring, eller vistande ute på gatorna under otillåten tid, förekom också då och då. Anklagelserna drabbade oftast yngre drängar, lärlingar och gesäller, som till exempel kopparslagarlärlingen Isak Thalén den 8 juli 1839. Under sin vandring slog han sönder fönster hos sin farbror, handlanden Isak Thalen, okvädade farbrodern och svor. Rådstuvurätten dömde Isak till 5 daler för förolämpande och 5 daler för svordom, vilket blev 3 riksdaler och 16 skilling förutomvittnesersättningen. Sönderslagningen av fönster ansågs obevisad, och eftersom händelsen utspelats så sent på midsommardagsmorgonen som klockan fem, ansågs inte heller nattvandring ha förelegat. De som fälldes hade vanligen varit ute under sen kvällstid eller tidig natt. ■) ■> -- HRR, 11 februari, 25 februari, 20 mars, 17 juni, 8 juli, 16 september och 21 oktober 1839.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=