248 Diagram 9. Antal tällda för att ha vistats ute på gatorna under otillåten tid (pa kvällarna) i Linköping (L) och Härnösand (H). 100 75 50 25 mziH L 0 1730-39 50 60 70 80 90 10 20 30 40 1800-09 Källor: Saköreslängder, LRRoch HRR. liten »kampanj» i Härnösand på 1750-talet, återfinner vi de första större grupperna fällda för dessa förseelser i Linköping från 1790-talets slut. Sedan steg siffrorna där successivt för att på 1830-talet uppgå till nästan 100 personer. I Härnösand var antalet framför allt högt på 1820-talet. Den sista större gruppen av vad som här betecknats som »konflikt- och ordningsbrott» är fyllerier, inte sällan i samband med trätor, svordomar och buller. När inget fysiskt våld registrerats, har dessa händelser hamnat i en egen kategori, och resultatet presenteras i diagram lOa-b. Fylleri var i praktiken inte kriminaliserat före 1730-talet utomunder mycket speciella omständigheter, till exempel om det skedde under gudstjänsten. I Härnösand under 1700-talets andra hälft och i Säbrå mer specifikt under åren 1760-79 tog man av någon anledning itu med denna ordningsfråga. Gullbergs häradsrätt fällde nästan aldrig någon för fylleri och inte heller skedde det i Linköping före 1700-talets mitt. Linder 1700-talets sista decennier blev fylleriförseelserna ett allt vanligare inslag i stadsdomstolarnas arbete. Då pekar kurvorna för båda städerna brant uppåt. Vi kan alltså konstatera att det totala antalet »konflikt- och ordningsbrott» styrts av utvecklingen inomvissa delkategorier. Bortsett från Härnösand 1700— 09, Säbrå 1760-79 och Gullberg 1760—69 antalet grova våldsbrott litet i var
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=