10 vilket vant statens huvudsakliga roll i det tidigare rättssvstemet, var jakten på dem som brutit mot statliga handelsförordningar eller fällt några ekar på sin egen mark mindre populär. Gradvis fick alltså de lokala domstolarna till uppgift att företräda två, ibland motstridiga intressen. Nämndemännen i häradsrätterna och rådmännen i rådstuvurätterna representerade de lokala intressena, medan av kungen utsedda ämbetsmän bevakade kronans rätt. Domaren hade till uppgift att i enlighet med lagen söka vinna såväl kungens som allmogens förtroende när intressena kolliderade. I flera europeiska länder skedde övergången från lokalt till statligt influerad rättvisa genom att redan existerande eller nyinrättade kungliga domstolar utvidgade sin aktionssfär, medan äldre lokalt dominerade rättsorgan fick träda tillbaka. I England och Skottland fanns till exempel en rik flora av ’manor courts’, ’baron courts’ etc., vilka successivt tynade bort under århundradena före 1800-talet.Samma sak hände i Frankrike, där andra typer av ’feodala’ organ långsamt avlöstes av kungliga domstolar med en inkvisitorisk process, dvs domstolen och dess ämbetsmän tog egna initiativ till att undersöka och dömde utan någon jury. Den spanska statens involvering i den lokala rättvisan visade också tecken på att öka redan under 1500-talet, en utveckling somsedan accelererade på 1600-talet.I England bevarades trots allt ett lokalt inflvtande genom att man behöll jurysystemet. ’Justices of Peace’ skötte ensamma mindre viktiga mål och tillsammans med en jury allvarligare överträdelser. Rekryteringen av fredsdomare skedde bland de lokala företrädarna för godsägarklassen och dessa agerade ofta med självständighet.'^ En kunglig rättvisa medförde också nästan med naturnödvändighet att man måste förstärka resurserna för att spåra upp och åtala brottslingar.'^ Med ett typiskt utslag av misstänksamhet mot en alltför stark centralmakt vägrade dock engelsmännen att inrätta en statlig polismakt före 1800-talet. De nordamerikanska kolonierna övertog till stor del det engelska systemet, modifierat efter de förhållanden som rådde där.'^ I och med att de statliga intressena växte, såväl beträffande vilka brott som beivrades som i det direkta inflytandet i den lokala rättsapparaten kan man med visst fog säga att rättvisan blev mer repressiv sett ur lokalbefolkningens synpunkt. I stället för vad man kan kalla en funktionalistisk teori som betonar värdegemenskapen kan man då sätta en konfliktteori, som understryker att det tinns olika intressen mellan olika grupper och att ’rättvisan’ försvarar de starkares intressen. Bland historiker har detta senare perspektiv särskilt betonats av en grupp forskare med E P Thompson i spetsen.'*’ Andra har dock understrukit J.imcs Sharpe 1983, s. 20-28. Steplien Davies 1980, s. 120-154. Mar\' Mi/abeth Perrv 1980, s. 55. Keith W rightson och David Levine 1979, s. 9. J H Gleason 1969. J. H. Baker 1977, s. 17-17. Douglas Greenberg 1976, s. 34—39 och 174—175. David Thomas Konig 1979, s. XIII, R. P. Thompson 1975.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=