RB 47

241 Tabell I. Antal åtalade eller tällda för samtliga typer av våldsbrott i Linköping, Härnösand, Gullbergs bärad och Säbrå tingslag per är och 1.000 innevånare under olika perioder. Härnösand Gullberg Säbrå Linköping Period 6,0 1,4 1600-50 .. 1680-1729 1730-89 .. 1790-1839 0,5 . 0,4 1 1 —y*- 3,9 2,0 0,2 0,4 0,6 0,2 3,7 2,0 Källor: Domböcker (1600-1650) och saköreslängder (1680-1839), LRR, HRR, HRGoch STl.. sin motsats, dvs. högre frekvenser i de två sydliga distrikten. Tre av områdena (Linköping, Härnösand och Gullberg) uppvisar en högre frekvens under 1800talets början än under 1700-talets senare hälft. Härnösand 1700-1719 och Säbrå 1710-29 hade högre siffror än årtiondena före och efter dessa perioder. Dessa två nordliga distrikt hade också toppar efter 1700-talets mitt - Härnösand åren 1750-59 och Säbrå åren 1760-79. Bortsett från en ökning under 1800-talets första decennier kan man inte från siffrorna för denna grova kategori utläsa någon gemensam trend. Teorin om en oavbruten minskning av våldet och konflikterna över tid får inget stöd i tre av distrikten, medan ett - Säbrå - möjligen kan utgöra ett för teorin positivt exempel. Låt oss då se vad som hände med de konflikter som innefattade fysiskt våld. Tabell 1 visar antalet fällda för alla typer av våld, från mord och dråp till hårdragningar och skuffningar, enligt domböcker från 1600-talets början och saköreslängder från senare perioder. I relation till resten förekommer det grövsta våldet så sällan att skillnaden mellan totalsiffror och »lindringt våld» är närmast försumbar. För 1600-talets första hälft är siffrorna hämtade från domböcker i avslutade mål och innefattar även ett litet antal frikända och ett något större antal som förlikts utan böter eller annat straff. Senare perioders siffror har hämtats från saköreslängderna och upptar endast dem som ningen från 1600-talets början till decennierna omkring 1700 är dock så stora i Linköping och Gullberg, att vi kan konstatera att det skett en reell nedgång av det beivrade våldet med åtminstone 50 procent. Linköping saknar siffror för större delen av 1700-talet, medan vi i Härnösand och Gullberg kan konstatera att nedgången har fortsatt perioden 1730-89 med ytterligare ungefär en halvering av talen. I Säbrå, där siffran redan tidigare var låg, var nivån oförändrad. Den sista perioden, 1790-1839 är siffrorna högre i Linköping än 100 år tidigare, och i Gullberg har det registrerade våldet åter ökat till den nivå det befann sig vid 1700-talets början. I Säbrå minskade det däremot till ännu lägre siffror. I en sammanställning, som Eva Österberg gjort av tidigare undersökningar, kan vi se att Linköpings siffra från 1600-talets början (6,0) vid ungefär samma tid motsvaras av Vadstenas (6,7) eller Stockholms (8,2). Skillnaderna är med tanke på alla källkritiska problemsnarast försumbar. Gullbergs härads tal från bötfällts. Minsk16

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=