239 b. Kvot våld/egendomsbrott. 250 200 150 100 50 CZZI LR ST 0 016 L16 L17 Hl? S17 017 018 S18 018 L18 H18 Källor: Domböcker (för tidigt 1600-tal) och saköreslängder, LRR, HRR, HRG, STL och ÖHR. detta kunna innebära att antalet beivrade våldsbrott i själva verket ökat markant under denna sista delperiod. Diagram 4 a-b visar utvecklingen av alla överträdelser som här kallas »konflikt- och ordningsbrott» i relation till innevånarantalet i de fyra huvudområdena: Linköpings och Härnösands stad, Gullbergs härad och Säbrå tingslag. Uppgifterna har hämtats från saköreslängder och stämningslistor och perioefen spänner från 1600-talets slut till 1839. Brotten består alltså av alla former av våld (exklusive våldtäkt), trätor och förolämpningar, svärjande på allmän plats samt brott mot den allmänna ordningen i formav buller och bråk, vistande på gatan otillåten tid och fylleri. Frekvensen är beräknad som antalet fällda på 1.000 innevånare i städerna och på 10.000 innevånare på landsbygden. Folkmängden är relativt säker från och med Tabellverkets tillkomst 1749. Dessförinnan baserar sig befolkningstalen på osäkrare uppskattningar. Det är därför viktigt att inte övertolka små differenser för enskilda perioder och områden. För en del av den period som saköreslängderna saknas för Linköping redovisas i stället värden hämtade ur stämningslistor. Detta gäller åren 1770-77, 1786-89 och 1790-99. Denna typ av registrerad kriminalitet var cirka tio gånger vanligare i städerna än på landsbygden. Siffrorna var något högre i de två nordliga domstolsdistrikten före 1700-talets mitt. Denna skillnad har under 1800-talets början bytts i
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=