230 Diagram I. Allvarliga konfliktbrott i Östergötland 1635^4, 1695-1704, 1745-54 och 1795-1804 avhandlade vid Göta hovrätt. Antalet åtalade personer i olika kategorier. M=niord, D=dräp, Ö=våld och trots mot överheten, A=annat våld, F=förolämpning, B=barnamord. Källor: GHR. ringar ägde rum däremellan, vilka avspeglas i siffrorna. Åren 1635-44 är det första årtionde som kan studeras för Göta hovrätts del. Det infaller under krigsår och före drottning Kristinas straffrättsreform1653. Nästa period representerar de relativt oroliga tider sominföll vid sekelskiftet 1700 med missväxter och efterföljande krig. Åren 1745—54 infaller i en något lugnare period, som dock inte är helt oberörd av ekonomiska prövningar och krig. Då har 1734 års lag trätt i kraft, vilket kan ha ett visst inflytande på siffrorna, även omden nya lagen i stort anses vara en kodifiering av en tidigare praxis. Perioden 1795—1804 markerar år då stora delar av Östergötland på allvar nåtts av proletarisering. Inte heller 1700-talets sista år var befriade från missväxter, och politiskt levde man under stark påverkan av franska revolutionens effekter. Sammantaget kan konstateras att samtliga perioder hade vissa gemensamma drag (ekonomiska påfrestningar och utrikespolitisk oro) och att viktiga juridiska reformer ibland ägt rummellan perioderna. Självfallet kan urvalet alltid diskuteras, men det är å andra sidan omöjligt att teckna en utveckling i detalj med hjälp av några tvärsnitt. Två kategorier, mord och barnamord, tycks ha mycket stabila tal under de två århundradena i Östergötland. Mord, dvs. planerat dödande av en annan människa, anses ha ett litet mörkertal i de flesta samhällen, dvs. de flesta brott
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=