218 Andelen kvinnor var ganska stor. Bland dem v^ars uppehållsrätt ifrågasatts visar Linköpings stämningslistor för 1700-talets slut en kvinnlig andel på 40 procent. Förseelser momarbetslivet befolkades i Linköping och Härnösand till cirka 30 procent av kvinnor, mestadels pigor som lämnat sin tjänst eller låtit städsla sig på flera ställen samma år. Vanligtvis fanns det en tredjedel eller fler kvinnor bland dem somolagligen hyst folk. Tillfällig »hotellverksamhet» tycks ha utg)ort ett välkommet tillskott till försörjningen för änkor och andra ensamma kvinnor i nästan alla samhällsskikt. Sammanfattning och analys Egendomsbrott rymmer tvä olika kategorier, där det särskiljande inte minst är den grad av fördömande allmänna opinionen och lagen visar inför brottet. A ena sidan finner vi stölder, bedrägerier och häleri där privatpersoner är offren. De som begick dessa brott föraktades av allmänheten och straffades härt av överheten. I undersökningen kallas denna kategori för tillgrepp. A andra sidan finns åverkan, egenmäktigt förfarande och liknande handlingar, som oftast betraktats med milt överseende. De senare kallas i undersökningen för »övriga egendomsbrott». Vi skulle också kunna föra till exempel skogsäverkan till egendomsbrotten, men dvlika förseelser, som ofta uppstått därför att nya äganderättsbegrepp introducerats, kommer att behandlas senare. Antalet stölder och snatterier varierade markant över längre tid och frän ett är till ett annat i vära undersökningsområden. Andelen tillgrepp i relation till andra bestraffade brott minskade frän 1600-talets slut till 1800-talets början. Eftersom detta mätt påverkas av andra kategoriers storleksutveckhng, är det inte särskilt användbart annat än som en beskrivning av i vilken omfattning domstolarna ägnade sig ät tillgrepp. I stället skall vi framför allt ta fasta pä årsgenomsnittet per decennium och 1.000 innevånare. Mättet är för perioden före 1750 något grövre än senare, eftersom vi inte har exakta befolkningstal, hör att spåra stora förändringar är det dock tulh tillräckligt. Vi kan se att stölder och snatterier under 1720- och 1730-talen ofta var färre än under 1600-talets slut och 1700-talets början. En viss ökning tycks ha skett under 1700-talets mitt, men det är framför allt under 1700-talets slut och 1800-talets början som stölderna och snatterierna blir fler. För Einköpmgs del startar uppgången senast under 1770-talet, medan den i Härnösand inte var tvdlig förrän några decenmer in pä 1800-talet. Även i Östra Gömge härad var antalet stökler och snatterier fler under 1700-talets slut och 1800-talets början än under 1700-talets förra hälft. I Gullbergs härad steg siffran under 1830-talet, medan elet däremot aldrig skedde någon ökning i Säbrå tingslag. Bedrägerierna, till exempel att med förfalskade skriftliga dokument skaffa sig varor, var mycket fåtaliga under slutet av 1600-talet och under större delen av 1700-talet. Först frän och med slutet av 1700-talet blev de fler, och dä i första
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=