203 sambandens stvrka har säkerligen styrts av lokala socioekonomiska förhållanden. Den rimliga hvpotesen att ensidiga agrara ekonomier uppvisar de kraftigaste korrelationerna med kon)unkturerna tycks få stöd.'” Även om de empiriska resultaten ännu är få, finns det mycket som pekar på att det var i södra Sverige som tillgreppen ökade mest under proletarisermgen vid 1700-talets slut och 1800-talets början. Härnösand vid 1830-talets slut h.tt närmare studium av vad som egentligen utspelade sig vid domstolarna kan sprida ytterligare ljus över vår diskussion om egendomsbrotten under 1800talets första hälft. Torsdagen den 23 november på aftonen år 1836 var bonden Olof Mårtensson från Nordanå i Viksjö socken och smeden Daniel Duva frän Västanå bruk i samma socken på väg mot stadstullen i Härnösand. De var på hemväg med sina inköp, som bland annat bestod av en kagge innehållande 3 7/8 kannor brännvin, 1 hspund vetem)öl i en påse, en säck med två sibiriska lammskinn och en matkantin med bröd, kött och en ask smör, ett par yllevantar, litet snus och 24 rullar cikarietobak, vilka Olof Mårtensson fått i kommission för ett harskinn. När de passerat lilla torget, bad en man att få åka med släden ett stycke. De tyckte att han liknade en person som sedermera identifierades som drängen F.rik Olof Backberg. Drängen följde med till kommissionslantmätare Fougts gård på Mellanholmen. Dessemellan hade Mårtensson och Duva uträttat ärenden på några ställen utan att så noga se till persedlarna, som låg i släden. När Backberg lämnat dem, upptäckte de snart att de varor som nämndes ovan saknades. Ett tag senare berättade vittnen att drängen Backberg infunnit sig i arbetskarlen Carlströms bem och börjat samtala med denne i hemlighet. Ett gräl hade uppstått och Carlström skuffade ut drängen. Denne återkom emellertid, nu med en näverdosa som han kastade på elden, varvid det sprakade som omden innehållit fett. Man hade också obeserverat att han varit m)öhg på ryggen. En stund senare hade vittnena, brandvakten Erik Ohman och fiskaren Lars Lmdström, lämnat Carlströms hem med misstanken att det var en stöld på gång. Ohman tog upp detta med sin hustru och de gick ned på Carlströms gård försedda med en lykta. Där fann de drängen Backberg liggande på en säck på en kälke. De tog av honom säcken och förde honom med viss svårighet till sitt hem. Sedan skickade man efter uppsyningsmannen i åttonde kvarteret, arbetskarlen Per Fränberg. Den sistnämnde sag till att Frik Olof blev insatt i häkte och att saken anmäldes. Den togs nu upp till behandling vid rådstuvurätten lördagen den 25 och måndagen den 27 november. Där infann sig redan nämnda personer )ämte Jan Sundin 1976.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=