202 skördeutvecklingen främst tycks ha påverkat tillgreppens antal i spannmålslänen i söder. Även omdet förekomår då man rapporterat svaga skördar utan att detta satt spår i våra siffror för antalet fällcfa för tillgrepp, tycks det som om de flesta svåra missväxter följts av ett ökat antal registrerade stölder och snatterier, liksomatt de flesta år med ett ovanligt stort antal tillgrepp inträffat i anknytning till nödår. Särskilt tydligt är detta mönster under extrem missväxt. Vi kan också spåra samband mellan den mer långsiktiga ekonomiska utvecklingen och tillgreppens nivåförändringar. Att sambandet märks lättast i städerna beror delvis på att talen är större, så att de ger oss synliga utslag. Dessutom var det till exempel för Linköpings obesuttna under 17C0-talets slut och 1800-talets bör)an säkerligen svårt att försörja sig under en konjunktursvacka. Priserna steg på de varor som fördes in från det agrara omlandet, samtidigt som omlandets efterfrågan på varor och tjänster minskade. Detta påverkade utan tvekan sysselsättningen i staden. Med färre arbetsdagar och lägre löner skulle man betala dvrare dagligvaror. Att döma av saköreslängderna har de ekonomiska påfrestningarna under 1690-talets andra hälft och under slutet av det första decenniet på 1700-talet resulterat i en ökning av tillgreppen. Sedan har det följt en ganska gynnsam period ur ekonomisk synpunkt, varvid antalet fällda för stölder cich snatterier förblivit lågt. Möjligen har det skett en försämring som resulterat i något högre tal vid 1700-talets mitt, men där är resultaten osäkra. I städerna har nödåren under 1770-talets början fått tydliga effekter på egendomsbrottens antal och från och med 1800-talet blir sambandet mellan konjunkturer och tillgrepp tydligast, samtidigt som proletariseringen har ökat storleken på den grupp som bör ha varit känsligast för dåliga skördeår. Aven den långsiktiga trenden pekade uppåt för tillgreppen under 1700-talets slut och 1800-talets början, vilket sammanfaller med en period av ekonomiska påfrestningar för de obesuttna. Undersökningen stöder hypotesen att tillgreppen blev fler under dåliga år eller längre perioder av ekonomiska svårigheter. Etter att ha påpekat svårigheterna att bedöma variationer i allmänhetetens och rättssystemets benägenhet att åtala, har till exempel Stephen Wilson tyckt sig finna ett klart samband mellan ett kraftigt ökande antal tillgrepp och en agrar depression i Sussex i Englancf åren 1775-1820. Däremot har han mte kunnat se något entydigt samband mellan priset på brödsäd och tillgrepp under samma period, vilket förfäktats av andra forskare som studerat andra områden och perioder i det förindustriella England. De resultat som presenterats här bör inte överdrivas, men de stöder hypotesen att ekonomiska villkor, såväl konjunkturella som mer långsiktiga strukturella förändringar, påverkat tillgreppens variationer. Eramför allt de årsvisa J.in Sundin 1976. Stephen R. WiUtin 1990, s. 152-17C. 40
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=