5 perioder. I någon mån redovisas även civila tvistemål. Den senare avdelningen disponeras utifrån varje huvudkategori för sig, medan slutkapitlet ägnas ett försök att ge den totala bilden av utvecklingen och att sammanfatta några huvudresultat. Bland de utvecklingslinjer som framhållits av forskare i Europa finns främst övergången från en rättvisa där lokala intressen dominerar till en rättvisa dominerad av mer centrala statliga och kyrkliga intressen. Samtidigt mecf detta minskade lekmannainflytandet i domstolarna och de utbildade experterna kom att ta över rättsskipningen. Denna process ägde rum under en mycket lång period. Göran Inger skriver att redan medeltidssamhället genomgick en utveckling »från ett mycket primitivt och relativt decentraliserat agrarsamhälle till ett mera centralstyrt och av utländsk rätt påverkat samhälle. Man kan i de bevarade rättskällorna iaktta övergången från släkt- och ättefejder till offentliga tingsförhandlingar, från egenmäktigt panttagande, självpantning, till lagstadgad utsökning i samhällets tjänst, från edgärdsmannaprocess, där förhandlingsprincipen och den formella bevisningen stod i centrum till nämndprocess med den materiella bevisprövningen och undersökningsprincipen i centrum». Tillkomsten av hovrätten 1614 har angetts som en av milstolparna på väg mot denna experträttvisa. Bland annat det ökande användandet av skriftlighet i rättegångsprocessen har framhållits som en faktor som kom att minska lekmännens möjligheter att göra sig gällande. Även reella förändringar när det gäller rättegångsbalkens bestämmelser om nämndemäns beslutsmakt vid avkunnandet av domar var viktiga steg på denna väg.'' Dessa förändringar har naturligtvis inte skett på precis samma sätt och i samma takt i alla länder, men i stort sett kan man säga att utvecklingen redan var på gång under 1600-talet, att den påskyndades under 1700-talet och att den i sina huvuddrag var slutförd någon gång under 1800-talet. Den har i internationell forskning betecknats somen ’pidiciell revolution’. I ett rättssystem där lokala intressen dominerar är naturligtvis målsättningarna präglade av detta. Domstolarna skall i första hanci reglera ekonomiska förhållanden och andra relationer mellan individerna, skydda människor från övergrepp i formav förolämpningar, våld och stölder, samt skapa lugn och ordning på lokal nivå. Samtidigt var domstolarna endast en av vägarna att lösa konflikter. I Sverige, liksomi andra länder klarades mycket av genom privata överenskommelser. Till att börja med var statens intressen relativt begränsade. I första hanef skulle centralmakten ingripa för att skapa ordning, när innevånarna själva inte mäktade detta. Staten var bara intresserad av att övervaka bestraffningen av ett begränsat antal grova brott, till exempel mord och fridsbrott. Dessutom ville den skydda sig mot handlingar som hotade dess egen säkerhet, konspirationer mot den politiska makten, upplopp, och dylikt. Ett ekonomiskt Göran Inger 1980, s. 46. K. G. Vi’e-stman 1927. K. G. 'JCe.stman 1934, s. 41,47-48 och 52-53. Brucc Lcnman och Geottrey Parker 1980.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=