189 7. Åtalade tor stölder och snatterier i l.inkttpings stämmngshsta 1770-1802 (l.kp St) och saköreslän^der i I.lnköpin;^ 1797-1839 (l,kp 18), Harnösand 1790-1839 (Hsd 18), Gullber^s häratl 1790-1830 (Gh^ 18), Sähra tingsla;,; 1790-1839 (Sab 18) och Östra Göin^e 1770-79, 1800-09 och 1830-39 (C3j;o 18) lördelade pa sociala j;rupper. BM=medelklass, hantverksmästare och bönder, ÄH=änkor och hustrur, SO=soldater, ÖP=övriga obesuttna, UT=utan titel. lUT [ Y///ÅrP ISO Bh Kiilloy. Stämningslistor och saköreslängder, I.RR, HRR, HRG, STL och ÖHR. pa att perioden li^j^er oenomsnittliot tidigare för stämningslistorna, varför proletariseringen inte hunnit lika långt. Både i Östra Göinge och i Linköpings stämningslistor finner vi denna gång anmärkningsvärt många soldater, 17 respektive 15 procent. I några enstaka fall förekomdet att man fällts för »häleri» (döljande eller köp av stöldgods) före 1700-talets slut, men det år därefter som fallen dyker upp mer frekvent. Då finner vi i Linköping 127, i Härnösand 48, i Gullherg 21 och i Östra Göinge 21 fällda, medan de i Säbrå fortfarande endast var en handfull. Den sociala fördelningen är mindre sned än bland stölder och snatterier. Aven mer besuttna handlade med misstänkta personer. I städerna finner vi till exempel ett antal bönder, somtroligen oftast köpt varorna när de vant där pä besök. Myndigheterna skärpte uppenbarligen ansträngningarna att motarbeta denna illegala marknad omkring är 1800 och därefter. Lndast i Linköping efter 1797 är antalet bedrägerier och förfalsknittgar sä stort att det är meningsfullt att studera den sociala fördelningen. Bland 48 fällda finner vi dä att de obesuttna dominerar. Dessutom finns det ett antal bönder, som hamnat i klammeri med rättvisan, vanligen under besök i staden. Dessa
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=