188 Diagram 6. Fällda tor stölder och snatterier tidigt 16C0-tal i Gullbergs härad (Gbg 16) och Linköping (Lkp 16), slutet av 160G-talet till 1689 i Linköping (Lkp 17), Härnösand (Hsd 17), Gullberg (Gbg 17), Säbra (Sab 16) och Östra Göinge (Og 17) fördelade pa sociala grupper. BM=medelklass, hantverksmästare och bönder, ÄH=änkor och hustrur, SO=soklater, ÖP=övriga obesuttna, UT=utan titel. 100 80 60 40 CZOUT E^oP 20 3 SO BM 0 Gbg 16 Lkp 16 Lkp 17 Hsd 1? Gbg 17 Sab 17 Og 17 Källor: läomböcker och saköreslängder, GBG, l.RR, HRR, STL och ÖHR. Eftersomvi konstaterat att det kan dölja sig åtskilliga obesuttna bland demsom saknar titel, blir slutsatsen att de obesuttnas totala andel sannolikt var minst omkring 70 proeent i Linköping och Gullberg och 60 procent i Härnösand och Säbrå. Talen är mycket grova skattningar, men det är troligare att de snarare underskattar än överskattar de obesuttnas andelar. De obesuttna var alltså klart överrepresenterade i förhällande till sin andel av befolkningen. För perioden 1790-1839 kan vi notera att andelen konstaterbart obesuttna ökat väsentligt. Nu är den cirka 80 procent i de två stätferna och i Gullbergs härad och drygt 50 procent i Säbrå tingslag. Andelen soldater är mindre än tidigare, medan änkorna fortsätter att uppta mellan 5 och 10 procent, utomi Säbrå där de är en femtedel. I Säbrå var andelen utan titel eller yrke högst, vilket gör att de obesuttnas andel förmodligen bör räknas upp till 65-70 procent. De obesuttna var fortfarande fler än sin andel av befolkningen i områdena. Östra Göinges resultat för tre decennier mellan 1770 och 1839 visar en andel obesuttna som är något lägre än i Gullbergs härad för åren 1790—1839. Slutligen kan vi se att andelen obesuttna för Linköping enligt stämingshstorna 1770— 1802 är lägre än för Linköping 1797-1839 i saköreslängderna. Det torde bero
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=