4 Vilka uppgifter hade då dessa lokala domstolar i Sverige? Hur påverkades de av förändringar av politisk, religiös, ekonomisk och social natur? På vilket sätt speglar domstolsprotokollen människornas villkor och liv i ett äldre samhälle? Detta är övergripande frågor av socialhistorisk natur, inte i första hand rättshistoriska. Rättvisan i praxis kan vara »en grund för att undersöka de politiska, ekonomiska och sociala relationerna inom ett givet samhälle», som en engelsk forskare beskrivit målsättningen.^ Syftet med min undersökning har för det första varit att beskriva brottmålens struktur och hur de hanterades vid några lokala domstolar i Sverige från 1600-talets början till 1800-talets mitt. Det är första gången som utvecklingen följts i detalj under en så lång tidsperiod. Därmed får vi en blygsammotsvarighet till den kriminalstatistik som insamlades och publicerades av myndigheterna från och med 1830-talets början. När det bedömts fruktbart, har siffrorna jämförts med resultat från andra länder, framfor allt England. Perspektivet är alltså socialhistoriskt, och utvecklingen kommer att diskuteras i relation till den inom forskningen gängse bilden av de lokala domstolarnas funktioner och brottsutvecklingen i det förindustriella Västeuropa. Bland annat uppmärksammas hur målens fördelning och förlopp avspeglar relationerna mellan den världsliga centralmakten, kyrkan och lokala intressen. Dessutom diskuteras metodiska problem vid tolkningen av brottsstatistik och de faktorer som kan ha påverkat den registrerade brottslighetens nivå. Jag har också försökt att ge läsaren inblickar i människornas sociala villkor, som de speglats i rättsdokumenten. I detta inledande kapitel ges en översiktlig sammanfattning av forskningsläget i och utanför Sverige.'* Därefter behandlas källornas möjligheter och begränsningar och några metodiska överväganden. Som en bakgrund till lokalstudierna presenteras en punktundersökning av brottmålens fördelning valda tioårsperioder för Östergötlands län utifrån Göta hovrätts resolutioner, varefter huvoidaktörerna vid häradsrätter och rådstuvurätter - domare, nämndemän, länsmän och andra — presenteras. Den tidsmässiga utvecklingen har delats in 1 två huvudavdelningar. Först redogörs för resultaten av en genomgång av domböckerna i Linköpings stad och det angränsande Gullbergs härad från 1600-talets början. Därefter följer en undersökning av böteslängder och andra källor för dessa båda domstolar samt för Härnösands stad och Säbrå tingslag i Ångermanland från 1600-talets senare del till 1839, kompletterat med resultat från andra områden, bland annat Östra Göinge härad i norra Skåne för vissa ' C.irl Brewer ocli John Stvies 1980. ■' I ett nvligen utkommet .specialnummer av Historisk tidsskritt tör Norge publiceras rapporter Iran nordisk forskning inomområdet, bland annat en översikt fran 1500-talet och stormaktstiden av Eva Österberg kommenterad av Jens Christian Johansen och Heikki '^'likangas. Området var även ämne för en specialsession vid XXI Nordiska historikermötet i Umea 1991. Rapporterna därifran är tvvärr ännu opublicerade.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=