158 Svea hovrätts akter i kriminalmål har tyvärr inte bevarats för denna period, men från och med 1635 kan vi följa den nyinrättade Göta hovrätts arbete. Samtliga domar i brottsmål från Östergötland åren 1635—1649 har gåtts igenom med särskild uppmärksamhet på dem som rörde Linköping och Gullbergs härad. För hela länet visar det sig att den överväldigande majoriteten avser hor och andra grövre sexuella överträdelser, framför allt enkelt hor. På andra plats kommer stölderna och på den tredje mord, dråp och annat våld under försvårande omständigheter. I övriga fall rör det sig mest omenstaka fall. När det beslutades i drottning Kristinas straffordnmg år 1653 att hovrättens praxis att omvandla dödsstraffet för enkelt hor och enklare stölder till böter skulle tilllämpas direkt av de lokala domstolarna, minskade hovrätternas arbetsbörda avsevärt. Överdomstolarna kunde alltså mildra underdomstolarnas domar genom så kallad Icuteration och detta utnyttjades ofta, vilket förklarar varför lagens bokstav ger en alldeles för mörk bild av rättvisans stränghet under 1600-talet. De kunde också fälla domar som saknade konkreta lagrum, till exempel när en handling inte var belagd med straff. Dessa »arbiträra» domar finner vi då och då, vilket inte förvånar med tanke på att lagarna skrivits flera hundra år tidigare. På så sätt och med särskilda påpekanden kunde hovrätterna ställa upp normer för likformandet av underdomstolarnas arbete innan kungen hunnit utfärda nya förordningar. De civila målen i Linköping och Gullberg avhandlade naturligtvis till övervägande del frågor om ägande- och nytt)anderätt till egendom. I landsbv'gdshäradet rörde hälften registrering av försälining av fast egendom eller tvister om fast egendom, medan en trediedel rörde registrering av skulder eller krav ominlösen av skulder. Proportionerna är något annorlunda i staden, där frågor om fast egendom utgjorde en tredjedel och skuldmål uppgick till knappt hälften. Bland andra mål märks främst frågor om arv och testamente och tvister om lösegendom. Skillnaden i fördelningar mellan fast egendom och skulder mellan land och stad visar stadens mer »kommersiella», kapitalistiska karaktär. Även på landsbygden spelade dock låneverksamheten en roll. Dessa siffror speglar naturligtvis vad som utgjorde de viktigaste ekonomiska mellanhavandena för 1600-talets människor. Det var viktigt att värna om äganderätten och särskilt under 1640-talet tycks det både på landet och i staden ha blivit vanligare att man drog in sakerna i domstolens formella sfär. De lokala domstolarnas roll för regleringen av ägandet tycks alltså ha ökat under 1600-talets första hälft. Detta medförde att antalet civila mål var betvdligt tier i både Linköping och Gullberg under 1640-talet jämfört med 1610-talet. Aven när det inte fanns två parter kunde landsbygdsdomstolarna spela en v'lktig roll för bönderna under det krigiska 1600-talet. Hemman som fått sm skattekraft försämrad på grund av ödeläggning, brand eller andra omständigheter kunde få skattesatsen ändrad. Den bonde som ville bruka gården ansökte
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=