133 uppkomsten av utomäktenskapliga barn. Ett tydligt utslag av denna syn redovisas av Arthur Thomson från Östra härad 1617. En man gick där helt fri frän böter för mökränkning, sedan han gift sig med modern. Rätten hänvisade till lagen, där det sägs att när han »bättrade konan, bättrade han ocksä barnet». Denna bestämmelse avser emellertid endast barnets arvsrätt och inte mökränkningen. Domen avslöjar den pragmatiska syn som härskade i mänga svenska domstolar vid 1600-talets början. Redan i 1640-talets Linköping och Gullbcrg finner vi nägra fall där ogifta mödrar har fätt böta. Brottsrubriceringen var dä naturligtvis inte mökränkning utan det mer allmänna »lönskalägc» eller »Ligersmål». Straffen ges dock endast för en mindre del av kvinnorna, och dä, som det tycks, framför allt om domstolen velat markera att deras allmänna sedlighet var ställd i fräga. Dag Lindströmhar även funnit fall frän en tidigare period i Stockholm.En kriminalisering av kvinnan även momvärldslig rätt skymtar alltså. Fortfarande är 1640 var dock lagen i första hand anpassad till frågan om mökränkning, när giftermålet inte blev av. Detta visas av rädstuvurättens rädvillhet när tvä män dömts till böter, men dä förklarat sig villiga att var och en äkta sin »konkubin». Ett sädant försök att undgå domfann rätten stötande och hemställde frågan till hovrätten den 15 ma) samma år. Svaret är mte bekant, men praxis tycks pä mänga ställen i ett sådant fall ha varit att halv bot utmättes för demsom sedan förklarade sig villiga till giftermål. Under 1640-talet är det dock uppenbart att även lindriga sexuella överträdelser börjar betraktas som brott där ingen privat kärande krävs. Ett flagrant exempel pä detta är det tidigare nämnda beslutet i Linköping att man skulle mjölka alla löskckonor för uppspårande av graviditeter. Dessutom finner man allt oftare i mäl som rör lönskaläge och mökränkning att mgen privat kärande anges. Typiskt nog är det pä 1640-talet som tre fall av lönskaläge intresserar länsman i Gullberg. Även om stigmatisenngen av de ogifta mödrarna i formell bemärkelse inte hade nätt sin kulmen under 1600-talets första hälft, var dessa kvinnors situation naturligtvis ofta mycket prekär. Vid enstaka tillfällen blev trycket för härt och ledde till barnamord. Något sådant registrerades dock aldrig under de tvä perioderna i 1600-talets Linköping. Däremot återfinns ett fall av försök till fosterfördrivning. Den 11 och 18 augusti 1647 stod gifte slottsknekten Jon Persson inför rätta med löskekonan (hon hade fött ett utomäktenskapligt barn tidigare i Sjögesta socken) Kerstin Bengtsdotter, som nu var piga hos landshövdingens hustru. De anklagades för att ha begått hor, vilket de ocksä bekände. Horsbrottet var därmed avklarat. Däremot hade det ocksä ryktats att Kerstin försökt förgöra fostret. Kerstin bekände dä att en tiggerska frän Vimmerby rätt henne att skrapa kyrkklockan, blanda skräpet med tobak och förtära det. Denna kur blev dock aldrig av, eftersom hon överraskats när hon skrapat Artliur Thomson 1966, s. 14-15. F,\ a Österberg och Dag Lindström 1988, s. 122-130.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=